Slagrutan är ett redskap som alltid diskuterats. Är du en av dem som anser sig kunna leta efter vatten med hjälp av denna Y-klyka?
Katic Blazenka kommer från Kroatien och där är det vanligt att man använder slagruta för att leta vatten.
– Nu vill jag ha tag på någon som behärskar den konsten, säger hon.
Ja, finns det någon sådan person bland läsarna vill vi att den hör av sig till Jourhavande reporter som har Katic Blazenkas telefonnummer.

Slagrutan är ett redskap med vilket man anser sig kunna fastställa underjordiska vattenådrors läge och flöde men också lokalisera malmfyndigheter, kablar och rör.

Även i dag börjar vi i Höganäs när vi försöker förklara två mycket speciella ord. Vi får också reda på varifrån de originella tomtarna kom.
”Dåns” eller ”Dons”. Uttrycket har vållat en storm av mejl och telefonsamtal till Jourhavande reporter under de senaste dagarna.
Upprinnelsen var att Dick Gunnarsson i Höganäs ville veta mera om ett uttryck han ofta hörde under 1950- och 60-talen och han visste att en ”dons” var en rännstensbrunn och en ”donsabil” var en slamsugare. Men han ville veta hur uttrycket uppkommit.
En av dem som hör av sig är Ingrid Bengtsson på Pålsgatan i Helsingborg. Hon skriver i ett mejl.
”I Höganäs fanns i slutet på 1700-talet en engelsman som gruvchef. Hans namn var Thomas Stawford. Hans språk var naturligtvis engelska och när han skulle ner i gruvan sade han ‘down stairs’. Detta blev så småningom ordet ‘dons’ för brunnar och avlopp. Detta enligt min far, Mauritz Ahlstrand, som var gruvchef från 1920-talet till 1948 och då började översätta Stawfords dagböcker. Dessa skrevs under hela hans tid i Höganäs.”
Thomas Stawford och hustrun Margaret ligger begravda på Väsby kyrkogård.
Dessa uppgifter verifieras bland många andra av radioreportern Lasse Olsson, som bor i Höganäs och som har studerat härkomsten av ordet ”dons”.
Thomas Stawford var en mångsidig tekniker, specialist på kolbrytning och glastillverkning. Han blev den förste ”directeuren” i det av Carl Bagge och Eric Ruuth år 1797 grundade Höganäs stenkolsverk.
Dessa uppgifter har vi hämtat från Stawfordska sällskapet som är historikgruppen vid Höganäs AB.
Lokalhistorikern Barbro Olsson i Höganäs uppmärksammade Thomas Stawford i en serie artiklar i HD under 1980-talet.

Gruvingenjören Thomas Stawford satte många spår i Höganäs. Bland annat lär det vara han som ligger bakom ordet ”dons” vilket är detsamma som gatubrunn.

Här går man in i ”bon” i Höganäs, alltså Systembolaget.
”KÖRA TILL BON”
Vi håller oss kvar i Höganäs eftersom Dick Gunnarsson vill ha reda på ett annat dialektalt uttryck – nämligen ”bon”.
Så kallade många högnäsare Systembolaget.
Om detta har Inga Lindquist en teori:
Hon menar att ”köra till bon” kan vara ett täcknamn. Man kör till Systemet, men säger att man ska till handelsboden.
Och sen måste vi konstatera att om man kör till ”Bolaget” i Höganäs så menar man Höganäsbolaget – inte Systemet.

Brita Persson, som är i 80-årsåldern, ringer på onsdagsförmiddagen till Jourhavande reporter angående en bild tagen 1904 som vi presenterat i onsdagens tidning.

Fotot föreställer en familj på söndagsutflykt sommaren 1904 och man har begett sig till Furet, alltså nuvarande Triangelskogen.

Människorna på fotot är Britas farmor, farfar, fastrar, hennes fabror och pappa Hugo.

Familjen hette Lundin och den drev en sybehörsaffär på Norra Strandgatan 7. Bilden fanns även med i Helsingborgskännaren Karl Erik Anders bok ”Det gamla Helsingborg, del VII”. Men Ander lyckades aldrig identifiera människorna på bilden.

Människorna på bilden är från vänster Brita Perssons faster Ellen, farmor Petronella, faster Hulda i trillevagnen, farfar Carl B. Lundin, farbror Karl och pappa Hugo. Flickan längst till höger är okänd och hör inte till familjen Lundin.