Lärare: ”För vem skriver jag egentligen?”
Okej då är det dags för utvecklingssamtal igen. Nu är det dags att skriva i elevernas IUP:er igen. Jag undervisar ca 110 elever i fem olika klasser. Jag ska kommentera fem olika ämnen. Det är bara sätta igång. Elev X, hur har det nu gått? Hm,eleven når kunskapskraven, Vad behöver eleven utveckla? Hm, här det lite tankearbete och bra formuleringsförmåga. Efter ca 30 minuter är jag klar med elev X. Då är det dags för nästa. Lite besvärligare att skriva. Tar mig ungefär 45 minuter att skriva. Jag ska berätta om hur det går i mina ämnen, redovisa hur proven har gått, sedan förväntas jag fylla i elevens matris och berätta med enkla ord och uttryck hur elevens kunskapsutveckling ska ske. Jag närmar mig nog närmare 45 minuter per elev. 45 minuter per elev. Det blir 110 gånger 45 minuter. Låt se, 4950 minuter denna termin. Det blir 82 timmar. 82 timmar!! Nästan två arbetsveckor som ska klämmas in någonstans. Min arbetsvecka består av 35 timmar arbetsförlagd tid, tio timmar förtroendearbetstid. 45 timmar sammanlagt. Inom ramen för detta ska jag undervisa, vara med på möten, planera, ha mentorssamtal, lösa konflikter, prata med föräldrar, göra mina pimuppgifter, adminstrera några enkätunsökningar mm. Ovan på detta ska jag, som jag är skyldig att göra, dokumentera elevernas lärande. Detta hinner jag inte göra inom ramen för min arbetstid. Något måste försakas. Jag hinner inte riktigt med och stressen ligger som ett tungt ok över mig. Jag vill göra ett bra jobb och jag vill vara en duktig lärare för mina fantastiska elever, men jag räcker inte riktigt till. Sedan läser jag här på HD att flera flera föräldrar inte riktigt läser det jag har skrivit. Suck! För vem skriver jag egentligen. Läser någon mina dokument?
Nåja, jag är utbytbar pjäs. Det är bara att sätta dit någon annan när min ork har tagit slut.
–
En aningen uppgiven och frustrerad lärare










Pingback: Massivt missnöje med skolsystem : Jävla skitsystem!