Med kunskap om forna tiders byggteknik
Gamla fönster, värda att bevara, blir som nya med hjälp av bidrag från länsstyrelsen och bygghistorisk experthjälp från Regionmuseet.
Bildmaterial
Bebyggelseantikvarie Helena Nilsson diskuterar med fönsterhantverkare Anders Bengtsson inför renoveringen av fönstren på Åkerbergska huset.
Första mötet av tre mellan Helena Bengtsson från Regionmuseet, fönsterhantverkaren och Åkermanska husets ägare.
Helena Nilsson inspekterar fönsterbåge, glas, beslag och färg inför renoveringen.
HÖGANÄS.
Bebyggelseantikvarie Helena Nilsson sticker bladet på sin röda morakniv i fönsterbågarna på Åkerbergska huset i Höganäs. Om kniven glider in lätt finns röta, då ska den delen bytas ut och ny träbit skarvas in. Hon gör några noteringar på sin skiss över huset med inritade fönster.
— Det här är originalfönster som är 150 år gamla och de håller minst 200 år till!
Åkerbergska husets fönster har fått utstå mer än väder och vind sedan huset byggdes i mitten av 1800-talet. Brist på underhåll och brand har satt sina spår på de till det yttre risiga fönstren.
Men husets nya ägare, Fredrika Ramsay Nelson, är intresserad av att renovera med husets historia i behåll och har därför fått bidrag från länsstyrelsen för kulturmiljövårdande fönsterrenovering.
I dag är första mötet inför renoveringen. Helena Nilsson från Regionmuseet i Kristianstad ska övervaka arbetet med fönstren på uppdrag av länsstyrelsen.
Tillsammans med fönsterhantverkare Anders Bengtsson har hon tidigare på dagen haft inledande möte också vid Arilds missionshus som även det får bidrag till sin fönsterrenovering.
— Vi har tre möten sammanlagt för varje objekt: startmöte, när renoveringen är ungefär halvvägs och slutbesiktning. Jag fotograferar och skriver rapport - det är det jag har minnesanteckningarna på min skiss till.
Cirka 20 timmar beräknar Helena Nilsson att hennes del i arbetet med fönsterrenoveringen på Åkerbergska huset tar.
— Har du några synpunkter på färgen? frågar hon husägaren Fredrika Ramsay Nelson som hittat lite färgrester av grönt och blått på andra delar av huset. Dock inte under den vita färgen som är ditmålad på 1950-talet.
De enas om att hålla fast vid vitt, med lite brytning för att göra det vita lite mjukare. Och nu blir det linoljefärg i stället för 50-talets alkydoljefärg.
— Vad säger du om fönsterglaset?
Husets ägare vill gärna ha kvar blandningen av blåst glas och plant. Det speglar tidens gång. De rutor som är spruckna eller krossade ersätts med motsvarande glas.
Kittet byts samtidigt ut mot det historiskt korrekta: linoljekitt. Vissa av beslagen är av senare datum och byts ut, originalen putsas upp eller ersätts av nya likadana. Samma gäller gångjärnen.
Anders Bengtsson noterar åtgärderna han ska utföra.
För Helena Nilsson är renovering av gamla fönster bara en del av arbetet som bebyggelseantikvarie.
— Jag arbetar också med slott, kyrkor, parker och jag gör en hel del kyrkogårdsdokumentation. För en tid sedan gällde det interiören med väggmålningar på en gammal gård. Då arbetade jag med en konservator och genomförde kontroller och dokumentation.
Det är dags att gå in i Åkerbergska huset. Det gäller att reda ut hur fönsterhasparna på insidan ska se ut. Är de original? Ska de kanske bytas ut?
Kommentarer
Artikeln har inga kommentarer ännu, bli först med att lämna en egen kommentar