Dikter om en bondes liv
Bildmaterial
Astrid Larsson läser gärna sin mans dikter på bygdemål. Dikter om livet på landet och om nära och kära.
GÖDSTORP.
Nils Larsson började skriva dikter på ålderns höst om vardagen, om hur det var att växa upp på landsbygden och om sina nära och kära. Nu har hans hustru, Astrid Larsson, och dottern Gunnel Larsson gett ut dikterna i bokform.
— Dikterna var för bra för att inte användas och många har frågat när dikterna kommer ut, säger Astrid Larsson.
Nils Larsson avled hösten 2001 men innan dess hade Gunnel Larsson fått hans tillstånd att ge ut en diktbok.
Nu är den klar och den har fått titeln "En gammal bonnes funderingar".
Många av dikterna var Nils Larsson själv ute och läste under många år. Han stod för dikterna medan Astrid Larsson visade bilder från trädgården. Numera är det hon ensam som är ute och läser dikterna, av vilka de flesta är skrivna på bygdemål.
— I Vigen ble hemsysterplatsen sen ledi, hånt de sluta, ja de ved ni. Å alla di töckte ad hon allert var, hon flö å hon for å hon trettes med Bertha, läser Astrid ur en av sina favoritdikter, "Till min hustru".
Den handlar om hur de blev ett par och 1953 flyttade hon till gården i Gödstorp, där Nils Larsson föddes 1914. Han fick börja driva gården redan i tidig ålder, för hans far dog. Och fram till långt efter pensioneringen drev han sedan gården.
Men riktigt när han började skriva dikter vet varken Astrid eller Gunnel Larsson. De berättar att han satt ofta bakom stängd dörr, men att de då trodde att han höll på med räkenskaper. Istället kanske han tänkte tillbaka på gamla tider och förändringarna i samhället. Tankar som blev till dikter.
— Vi visste det när jag fyllde 60 år, säger Astrid Larsson som då fick en dikt av sin man uppläst.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus