Framtiden för Kullagymnasiet diskuterades
Bildmaterial
På torsdagskvällen samlades ett 50-tal åhörare för att lyssna vad politikerna tyckte om Kullagymnasiets framtid. Men de klara beskeden uteblev enligt en del i publiken.
På torsdagskvällen samlades ett 50-tal åhörare för att lyssna vad politikerna tyckte om Kullagymnasiets framtid. Men de klara beskeden uteblev enligt en del i publiken.
HÖGANÄS. I förra veckan blev utredare Bo Sahlées skrivelse om Kullagymnasiets framtid känd. Tidigare i år lade det privata utbildningsföretaget Lernia en utmaning på Kullagymnasiet som är ett lärosäte som behöver fler sökande i framtiden. Sahlées utredning pekar på tre olika alternativ; fortsatt kommunal regi, delvis privat utbildning eller att skolan helt tas över av en privat aktör. På torsdagskvällen arrangerade en grupp lärare ett offentligt diskussionsmöte i gymnasiets matsal där alla partier i utbildningsnämnden var representerade. Ett 50-tal åhörare hade uppmärksammat uppmaningen där endast några enstaka var elever.
– För mig är det inte så viktigt hur Kullagymnasiet drivs. Det viktiga är att vi har en gymnasieskola i Höganäs överhuvudtaget, sa utbildningsnämndens ordförande Pia Möller (M).
– Kan någon förklara för mig varför en privat entreprenör skulle driva skolan bättre? När Kullagymnasiet startade för hade vi en stolthet i kommunen som nu en del politiker verkar vilja sälja ut, sa Malcolm Hansson (S).
Men något svar på varför skolan skulle bli bättre med privat drift blev det knappast. Mycket beroende på att det fortfarande inte finns några beslut om utmaningen ska antas eller inte. Istället kom debatten att handla mycket om hur Kullagymnasiet skulle kunna bli mer populär bland ortens ungdomar.
– Vi jobbar häcken av oss! Låt Höganäs bli den främsta skolkommunen i stället för att bara prata om kommunens välskötta ekonomi. Vi behöver en samsyn över blockgränserna, sa läraren Boel Andersson mycket engagerat.
– När det blir spekulationer om driften så skrämmer det bort många som kanske skulle bli elever hos oss, sa läraren Daniel Mena.
Teknikeleven Oscar Nilsson menade exempelvis nätverksuppkopplingen i skolan skulle kunna bli bättre samt att eleverna skulle få fria läsplattor. Läraren Lena Linjegård tyckte i halvtidspausen att många frågor fortfarande hängde i luften.
– Jag hade hoppats på klarare besked. Väldigt mycket är fortfarande diffust kring utmaningen, sa hon.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus