Pengar slut för ridledsprojekt

Arbetet går vidare med att få till ett antal ridleder i Kullabygden. I förstudien har man kommit en bra bit på väg men det har också uppstått problem genom ett antal gamla lagar och regler som man nu vill få regeringens hjälp med.

Åtta tänkbara sträckor har blivit identifierade under tiden som förstudiearbetet om ridleder i Kullabygden pågått. Nu är leaderpengarna från EU slut, men Ros-Mari Paulsson som är en i en grupp av fyra som har arbetat med förstudien så kommer man ändå att jobba vidare med ridledsprojektet.

– Ja, det kommer vi att göra. Vi har kommit en bra bit på väg, bland annat med att hitta markägare och arrendatorer till de olika sträckorna, säger hon.

Under förstudien har man haft tolv markägarmöten på olika platser där en ridled eller ridstig skulle kunna gå fram. Alla markägare är inte positiva till idén men enligt Ros-Mari Paulsson så förstår man problemen.

– Alla är inte motståndare och de kan också se en fördel i att man kan styra hästar och ryttare, så att man inte rider överallt. En del av markägarna är ju också hästägare och ridintresserade själva.

Ridledsprojektet startade som en idé i Kullabygdens ridstigsförening som startade under sommaren 2009. Med runt 180 hästgårdar och 1 200 hästar i kommunen så borde det också finnas plats och intresse för att få till stånd några sammanhängande ridleder, var ridstigsföreningens tanke. När sedan vandringsleden Kullaleden blev ett leaderprojekt finansierat bland annat av EU-bidrag så ansökte föreningen om pengar även för ett ridledsprojekt. I december 2010 blev det klart och en förstudie av projektet som stöds även av Höganäs kommun, Region Skåne och Trafikverket, kunde starta.

Nu har man haft sin slutredovisning och den pekar på en del problem som måste tas upp på högre instans. Ett av problemen stötte projektet på när man föreslog att man kunde anlägga en ridled i samband med den planerade gång- och cykelvägen mellan Höganäs och Jonstorp.

– Det handlar om gamla lagar och regler och hur man tolkar dem. Lagar som säger att hästen är ett fordon som ska framföras på väg och inte på cykelbana.

I projektet tänkte man sig en liknande variant som man ser fungerar på den gamla banvallen mellan Höganäs och Mjöhult. Skillnaden är att på banvallen är det kommunen som är markägare medan den nya gång- och cykelvägen ägs av Trafikverket.

Problemet måste lyftas till en högre nivå, enligt Ros-Mari Paulsson. Hon sitter i kommunfullmäktige för Folkpartiet, men agerar i ridstigsprojektet som privatperson.

Till sin hjälp har hon fått riksdagsledamoten Tina Acketoft (FP) som ser en praktisk nytta med ridledstankarna även om hon inte själv är aktiv ryttare.

– Jag ser det nästan dagligen från där jag bor vid Norra Kustvägen. Det är trångt och svårt att ta sig fram för både cyklister, ryttare och gående, säger hon.

Hon vet att ridledsprojektet har stött på problem och har lyft frågan till landsbygdsdepartementet, till att börja med.

– Det är en knölig fråga har jag förstått, som berör flera olika departement. Med så gamla regelverk blir det svårt att få till vettiga avtal.

Ann Sahlén-Thelandersson
ann.sahlen-thelandersson@hd.se 042-489 94 22