Giftalger kan gynnas av kväverening
Inga nya stora satsningar på kväverening i Östersjön. Naturvårdsverket lägger tills vidare tyngdpunkten på fosforrening. Orsaken är att inte heller fem av Nordamerikas främsta experter kunde enas om kvävereningens effekter.
Bildmaterial
Cyanobakterier - eller giftalger - har blivit ett vanligt och obehagligt problem i Östersjön och Öresund.
Experternas förslag
Den nordamerikanska expertpanelen sammanfattar sitt arbete i fyra rekommendationer till Naturvårdsverket.
1. Minska tillförseln av fosfor till Östersjön. Framför allt genom kraftfullt internationellt agerande eftersom Sverige redan är långt framme och de stora effekterna kan vinnas i Polen, Ryssland och Baltikum.
2. Minska kvävenedfallet från luften. Det motverkar försurning på land och i sjöar och vattendrag. De största utsläppen i atmosfären kommer från Tyskland, Polen, Danmark, samt från sjöfarten. Experterna betonar dock att fosforutsläppen måste minska samtidigt, annars kan kväveminskningen gynna giftalgerna.
3.Minska kväve- och fosforutsläppen på den svenska västkusten. Till skillnad från Östersjön finns det troligen ingen risk att giftalgerna gynnas av en kraftig kväveminskning. Det antas bero på den högre salthalten i Kattegat och Skagerak.
4. Minska utsläppen av näringsämnen längs ostkusten på rätt sätt. Fosforutsläppen bör minskas ytterligare, men ytterligare minskning av kväveutsläpp låter expertpanelen vara en öppen fråga i avvaktan på ytterligare forskning.
HELSINGBORG. Att Östersjön mår dåligt råder det ingen tvekan om. Syrebrist på grund av övergödning är ett av de stora problemen. Mest påtaglig är den allt vanligare algblomningen med giftiga blågröna alger som även har drabbat badstränderna längs Öresund. Giftalgerna ger inte bara en rad nya och svårbedömda biologiska effekter. De ekonomiska konsekvenserna av rabarbersoppa längs badstränderna drabbar turismnäringen hårt. Förra året gjordes en uppskattning som visserligen är mycket grov, men som bedömer den uteblivna omsättningen på grund av algblomningen till mellan 150 och 200 miljoner kronor, enbart på Öland.
Sverige har satsat hårt på att minska utsläppen av kväve och fosfor som orsakar övergödning och syrebrist. Alla är överens om att övergödningen är ett problem. Men bland forskare och experter finns det en grupp som anser att man ska satsa hårdare på fosfor och att kvävereningen är meningslös, eller rent av skadlig. De hävdar att balansen mellan de två näringsämnena är avgörande för algblomningen. Och att om kvävehalten i förhållandet till fosfor sjunker, så gynnas den blågröna giftalgen. När reningsverken längs Östersjökusten införde effektiv kväverening vid mitten av 1990-talet, så ökade denna algblomning i kustområdena, argumenterar de. Och eftersom de blågröna algerna tar kväve från luften så tillförs havet kanske lika mycket kväve som reningsverken har tagit bort.
Detta är en oerhört komplicerad fråga som har stötts och blötts länge.
I hopp om att få klarhet en gång för alla anlitade Naturvårdsverket en expertgrupp. Fem professorer från USA och Kanada fick i uppdrag att utvärdera forkningsresultat och andra studier om övergödningen av haven runt Sverige. Rapporten kom för några månader sedan och den fokuserade på problemen i Östersjön. Också de nordamerikanska experterna visade sig vara oense.
På en rad viktiga punkter kunde de presentera gemensamma rekommendationer. Men nyttan av att minska kväveutsläppen längs den svenska Östersjökusten förblir ifrågasatt. Några tycker det är uppenbart att kvävereningen har dämpat övergödningen i de områden som har specialstuderats; Stockholms skärgård och Himmerfjärden, som sträcker sig in mot Södertälje. Den andra delen av expertpanelen anser att det saknas stöd för att kvävereduceringen ger positiv effekt och vill lägga allt krut på fosforrening tills mer information om kvävet finns.
För Naturvårdsverket blev oenigheten en besvikelse.
— Det är klart vi hade hoppats, men jag var inte så säker på att det skulle komma ett entydigt svar ,säger Roger Sedin som är ansvarig på Naturvårdsverket för riksdagens miljökvalitetsmål "Ingen övergödning".
— Det är inte så konstigt att forskarna är splittrade även på andra sidan Atlanten. Olika forskare tittar på olika effekter och väger deras betydelser olika. Det beror lite på vilka olika skolor man kommer ifrån också, säger Roger Sedin.
— Den nuvarande kvävereduktionen fortsätter och det kan bli tal om nya punktinsatser. Men tills vidare satsar vi inte på några nya stora generella kväveåtgärder för det som kallas egentliga Östersjön. I stället fokuserar vi på kväveåtgärder på Västkusten.
— Problemet är att man som vanligt inte har följt upp sådana här stora miljardprojekt, som kvävereduktion på reningsverken, tillräckligt bra. Nu efterlyser vi ännu bättre kontrollprogram för att studera effekterna och det tar säkert några år till, säger Roger Sedin.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus