RÅ vill ha fembarnsfar utvisad
En grov återfallsbrottsling med tunisiskt medborgarskap får stanna i Sverige eftersom han har barn här. Nu vill riksåklagaren att Högsta domstolen prövar om inte mannen borde utvisas.
STOCKHOLM. Ska en grov våldsbrottsling som samtidigt är fembarnsfar utvisas?
Den frågan vill riksåklagaren att Högsta domstolen ska pröva.
— I det här fallet ställs barnperspektivet och samhällsskyddet mot varandra i blixtbelysning. Den här typen av mål är inte ovanliga och det är viktigt att HD kommer med en vägledande dom, säger byråchef Stefan Johansson hos riksåklagaren (RÅ) till TT.
Den 40-årige mannen är tunisisk medborgare och kom till Sverige 1987. Sedan dess har han samlat på sig ett kriminalregister långt som en natt i november.
Han är dömd för stöld, grovt narkotikabrott, varusmuggling, misshandel, olaga hot, försök till våldtäkt, falsk tillvitelse, våldsamt motstånd, övergrepp i rättssak och våldtäkt.
Mannen har tidigare dömts till utvisning två gånger, men har ändå kommit tillbaka och vistats här illegalt de senaste tolv åren
Senast dömdes han för våldtäkt till två och ett halvt års fängelse. Tingsrätt och hovrätt var oeniga i frågan om han skulle utvisas. Hovrätten tyckte att barnens behov av sin far var större än behovet av skydd för samhälle och enskilda.
Men det tycker alltså inte RÅ.
— Någonstans går gränsen och vi anser att den går här. Visst är det en svår bedömning, för barnens rätt till sin far ska också tillmätas stor betydelse, säger Johansson.
40-åringen har fem barn i åldrarna 2 till 13 år med tre olika kvinnor. Han bor tillsammans med de yngsta barnens mor i Stockholmstrakten. Enligt socialnämnden har mannen haft regelbunden kontakt med samtliga barn. Alla barnen har sagt att de behöver sin pappa. Ett av barnen har dock påpekat att han varit borta mycket eftersom han under långa perioder varit antingen i häkte eller fängelse.
Sedan det 2004 blev obligatoriskt för domstolar att utreda barnens behov innan en förälder kan utvisas har HD avgjort två sådana fall. I det ena fallet ansågs en 15-årig flicka vara såpass gammal att hon kunde hålla kontakten med fadern i hans hemland. I det andra hade fadern bara träffat sitt barn vid ett fåtal tillfällen. Den förstnämnda pappan fick stanna, den andre utvisades.
Kommentarer
Artikeln har inga kommentarer ännu, bli först med att lämna en egen kommentar