Över 40 nya hiv-fall i skåne förra året
SKÅNE.
De senaste åren har nya grupper människor kommit att dominera hiv-statistiken i Skåne. Bland narkomanerna tycks hiv-spridningen ha planat ut. Smittskydd Skåne har inte registrerat ett enda fall av "inhemsk skånsk" nysmitta bland sprutnarkomaner på tio år. De missbrukare som nyregistreras i Skåne är personer som redan har fått diagnosen i ett annat landsting, och sedan av någon anledning flyttar till Skåne.
I stället har hiv-smitta börjat uppträda i samhällsgrupper där den tidigare varit sällsynt.
— Dels är det svenskar som åker utomlands och blir smittade där, alltså helt vanliga heterosexuella svenskar. Eller också är det heterosexuella män och kvinnor som kommer från utomeuropeiska högriskländer, säger smittskyddskonsulent Taisto Vierimaa på Smittskydd Skåne.
— Många är antingen asylsökande, en del är anhöriginvandrare. Men det händer också att det är personer som har uppehållstillstånd och som besöker sina gamla hemländer och smittas där.
I fjol upptäcktes 44 nya fall av hiv-smitta i Skåne, 23 av dem är heterosexuella kvinnor och nio är heterosexuellt smittade män. Av dessa 32 är det troligtvis inte mer än en handfull som smittats hemma i Sverige.
Förklaringen till att man haft så stor framgång när det gäller att stoppa spridningen bland missbrukarna, tror Taisto Vierimaa till stor del ligger i sprutbytesprojektet som drivits vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö i 15 års tid.
— Socialstyrelsen har tittat på det men de vill ju inte säga bu eller bä, det finns ingen kontrollgrupp så det är svårt att göra någon studie som kan bevisa till hundra procent att det är så. Dessutom är de narkomaner som deltar i projektet mycket väl medvetna om riskerna och testar sig väldigt ofta.
— Men personligen tror jag att resultatet beror väldigt mycket på sprutbytesprogrammet, säger han.
Sedan hiv/aids-spridningen tog fart på allvar i början på 1980-talet har hälso- och sjukvården, skolor, fritidsgårdar, socialtjänst och frivilligorganisationer arbetat hårt med information om smittan. Lagstiftarna har dragit sitt strå till stacken genom att kriminalisera sexköp.
Att hiv-spridningen nu verkar byta arena och uppträda bland människor som tidigare inte räknats till riskgrupperna, gör att Taisto Vierimaa efterlyser nya upplysningskampanjer.
— I dagens läge borde ju vuxna vara ganska medvetna om riskerna. Ändå tror jag att det glöms väldigt mycket, till exempel detta att det finns någonting som heter kondom, säger han.
Men han menar också att det har skett en attitydförändring — hiv är inte längre lika med en definitiv dödsdom:
— Nu finns det bromsmediciner som håller sjukdomen i schack. Det är väldigt få som får aids i dessa dagar. Man är kronisk bärare men man blir inte sjuk. Den dramatik som fanns på 80-talet kring hiv och aids har lagt sig, säger han.
— Och de unga som sprider klamydia i dag har ju inte upplevt den tiden, de var barn då om de ens var födda. De känner inte till någon som har dött i aids.
Taisto Vierimaa efterlyser varningstexter på turistresor — tro inte att förhållandena är som i Sverige, ha aldrig sex utan skydd. Och det gäller alltid, överallt, också i Europa. Risken att smittas finns alltid, inte bara med hiv utan också syfilis, gonorré och klamydia.
I oktober 2005 antog Region Skåne en regional handlingsplan för sexuell hälsa. I den ingår strategier för hiv-prevention. Men hittills har det varit väldigt tyst och inte hänt särskilt mycket konkret som märkts utåt tycker Taisto Vierimaa.
— Jag hade förväntat mig en stor nationell kampanj igen, och då mot alla könssjukdomar. Det var länge sedan det gjordes en sådan och jag tror att det behövs en väckarklocka.
Kommentarer
Artikeln har inga kommentarer ännu, bli först med att lämna en egen kommentar