Kritik mot långt sommarlov
Upp till tio veckor på svenska sidan Öresund, sex på den danska. Hur passar det långa svenska sommarlovet ihop med nutida familjers verklighet? Dåligt, anser Hem och Skola och ordföranden i Helsingborgs skol- och fritidsnämnd håller med.
Bildmaterial
I Helsingörs byskola går de fortfarande i skolan.
SKÅNE.
Flera europeiska länder har kortare sommarlov, en del har ett treterminssystem med ett sommarlov på sex eller sju veckor. Det tycker Bo Sundbäck från Hem och Skola är ett system som man borde fundera allvarligt över också i Sverige.
— Skolan i dag är organiserad läsårsvis på samma sätt som i det gamla jordbrukssamhället där det var viktigt att barn och ungdomar var med hemma och hjälpte till. I dag ser samhället helt annorlunda ut.
Bo Sundbäck sitter i styrelsen för Hem och Skola, fram till för några veckor sedan var han ordförande. Från många föräldrar har han hört samma synpunkter, fem veckors semester räcker dåligt till alla skolans lov. Och efter tredje klass, när barnen är tio ungefär, upphör rätten till fritids. Föräldrarna får försöka pussla och ta hjälp av släktingar.
— Många föräldrar känner oro för sina barn och jag tycker att man borde ta upp en diskussion om hur skolan ska se ut i ett modernt samhälle, säger Bo Sundbäck.
Men hittills har gensvaret varit svagt. Lärarförbundet är emot en förändring och på Skolverket anser man att kommunerna redan har ganska stor frihet. Enligt grundskoleförordningen ska skolåret börja i augusti och sluta i juni och innehålla 178 skoldagar.
— Jag tror att det behövs ett ordentligt sommarlov under de få ljusa månaderna vi har här i landet, säger Jan Sydhoff på Skolverket.
En kommun kan inte på egen hand besluta om att införa ett läsår på tre terminer och skillnaderna är i praktiken inte så stora mellan de svenska kommunerna. Vissa har nio veckors sommarlov, som Helsingborg, andra har tio veckor, som Ängelholm. Efter några år med varma augustimånader har flera kommuner försökt skjuta fram sommarlovet något, det är den enda förändring som skett.
Helene Sigfridsson är generalsekreterare för Makalösa föräldrar, en organisation för ensamstående. Hon tycker Bo Sundbäcks synpunkter är intressanta.
— Jag välkomnar en diskussion. Mina egna barn är till exempel lediga kortare tid än de flesta andra barnen på dagis.
Helene Sigfridsson pekar på att många ensamstående inte har råd att ta långledigt på sommaren.
— Är man ensam om att pussla ihop arbetslivet blir semestern trixig. Många har inte heller släktingar där man bor, man har flyttat från sitt sociala nätverk.
En som också vill ta upp diskussionen är skolpolitiken Christer Rasmusson (fp). När tidningen når honom är han just på väg att hämta tioåriga skollovslediga dottern hos farmor.
— Som förälder tycker jag att det är långt med nio till tio veckor. Jag har inga direkta förslag på hur man ska göra istället, men man kanske borde börja med att titta på andra länder, säger Christer Rasmusson som är ordförande i skol- och fritidsnämnden i Helsingborg.
Kommentarer
Artikeln har inga kommentarer ännu, bli först med att lämna en egen kommentar