EU:s domstol passar om fildelning
Enligt EU:s domstol är det upp till varje enskilt medlemsland att bestämma om internetoperatörer ska tvingas lämna ut uppgifter om misstänkta fildelare.
Bildmaterial
Rickard Falkvinge, partiledare för piratpartiet välkomnar EU:s utslag.
STOCKHOLM. Tvisten i domstolen gäller ett spanskt fall där en upphovsrättsorganisation har stämt en internetoperatör för att få ut personuppgifter om misstänkta fildelare. Kärnfrågan för både den spanska domstolen och EU:s domstol är vilken EU-rätt som ska få företräde: Direktivet om integritet och elektronisk kommunikation eller det nya civilrättsliga sanktionsdirektivet som kommit till för att skydda upphovsrätten.
Domstolens slutsats är att det är upp till medlemsländerna att bestämma. Inget av de båda direktiven utgör något hinder för att lämna ut så kallade ip-adresser och andra personuppgifter, men å andra sidan innebär de heller ingen skydlighet.
Domstolen påpekar att det är upp till medlemsländerna ska tolka direktiven så att det uppstår en balans mellan den personliga integriteten och skyddet av upphovsmännens egendom.
Domen tas emot med stort intresse hos Antipiratbyrån, som driver liknande krav på att få ut fildelares identitet från teleoperatören i Sverige.
– Vår tidiga reaktion efter att ha sett domen är att vi uppfattar att det inte finns några hinder för de svenska lagstiftarna att öppna för den här möjligheten att få fram identiteten på fildelare, säger Sara Lindbäck, jurist hos Antipiratbyrån till TT.
– Det blir i så fall ett mjukare instrument än att som i dag tvingas gå till polis och åklagare, fortsätter hon.
Ulf Bernitz, professor i europeisk integrationsrätt vid Stockholms universitet, är förvånad över att EU:s domstol inte tagit klar ställning.
– Det här ger ju ingen lösning på problemet och för den svenska debatten blev det inget svar. Länderna kan tydligen gå åt både det ena och andra hållet, så länge de inte går för långt, säger han efter att ha ögnat igenom tisdagens dom.
– EG-domstolen har uppenbarligen bedömt frågan som väldigt svår, men det förvånar mig att man inte vågat sig på att säga mer.
Enligt Bernitz är det nu upp till politikerna i varje enskilt land att skapa lagstiftningar som balanserar mellan de båda direktiven. Konsekvensen kan dock bli att domstolar i en del länder lämnar ut personuppgifter som ger möjlighet till stämningsansökningar mot fildelare, medan det blir omöjligt i andra.
– Det är nästan troligt att det blir på det sättet, säger Ulf Bernitz.
Sverige har ännu inte implementerat alla delar av EU:s civilrättsliga sanktionsdirektiv och vissa lagförslag, som har direkt bärighet på tisdagens dom, är för närvarande ute på remiss och ska enligt regeringens förslag träda i kraft den 1 juli i år. Enligt lagförslaget ska en internetleverantör efter beslut i domstol vara skyldig att lämna ut personuppgifter till en upphovsrättsorganisation som därefter kan inleda en civilrättslig process mot den misstänkta fildelaren.
Lagförslaget presenterades i somras och strax därefter kom ett förhandsavgörande från EU:s generaladvokat som gick i rakt motsatt riktning. "Personrelaterade trafikuppgifter", alltså namnet på internetabonnenten, får bara lämnas ut till behöriga statliga myndigheter och inte till upphovsrättsinnehavare och deras organisationer, konstaterade generaladvokaten.
Karl Sigfrid, moderat riksdagsman som den senaste tiden debatterat flitigt för att stoppa jakten på fildelare, hoppas nu att delar av det svenska lagförslaget stoppas.
– Lagförslaget skrevs före generaladvokatens yttrande och då hade man en verklighetsbild som visat sig vara felaktig. De delar som tvingar internetleverantörer att lämna ut personuppgifter kan vi stryka nu. Jag tycker vi ska utnyttja den möjlighet som finns att ta hänsyn till integritetsaspekten, säger han till TT.
Kommentarer
Artikeln har inga kommentarer ännu, bli först med att lämna en egen kommentar