Mer i plånboken trots svacka
Konjunkturen viker. Men det ska bli mer i plånboken för de flesta, hoppas regeringen. Då räknas sänkt skatt för låg- och medelinkomsttagare och bättre ersättning till de sämst ställda pensionärerna in.
Bildmaterial
Den ekonomiska vårpropositionen (VÅP), presenterades av finansminister Anders Borg.
Den ekonomiska vårpropositionen (VÅP), presenterades av finansminister Anders Borg.
Det här vill regeringen satsa på
Infrastruktur: Storstadsområdena Stockholm, Göteborg, Malmö och viktiga transportstråk. En större del ska gå till vägar.
Forskning där resurser ska fördelas efter vetenskaplig kvalitet.
Skolan: Matematik, naturorienterade ämnen,
yrkesutbildning och pedagogiska inslag i förskolan.
Psykiatrin: I första hand till människor med psykisk sjukdom samt barn och ungdomar.
Klimat och energi.
Sänkt marginalskatt för låg- och medelinkomsttagare, sänkt genomsnittsskatt och begränsat uttag av statlig inkomstskatt (utbildningspremie).
Bättre ekonomiska villkor för de sämst ställda pensionärerna.
Minskad företagsbeskattning och bättre villkor för små och växande företag.
Källa: Vårpropositionen (TT)
Tillägg redan i år
I tilläggsbudgeten föreslår regeringen bland annat:
25 miljoner kronor till nya krishanteringsenheten på statsrådsberedningen.
8 miljoner till Kronofogdemyndigheten för att kunna beta av alla ärenden om skuldsanering.
50 miljoner till Tullverket för att bättre bekämpa smuggling av narkotika, alkohol, tobak och gränsöverskridande brottslighet.
4,8 miljoner till Finansinspektionen för kontroll av transaktioner.
275 miljoner till väghållning och statsbidrag. 120 miljoner tas från Banverket och 130 miljoner från Vägverkets administration.
2,5 miljoner går till FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. Pengarna tas från åtgärder för landsbygdens miljö och struktur.
12,9 miljoner till Verket för näringslivsutveckling (Nutek) till strukturfondsprogrammen.
50 miljoner till asylsökandes offentliga biträden.
15 miljoner till Försäkringskassan för att minska fusket med ersättning vid vård av sjukt barn. (TT)
STOCKHOLM.
Hushållen får mer i plånboken, både i år och nästa år, enligt prognosen i finansminister Anders Borgs vårproposition.
I år blir lyftet 4,7 procent för den disponibla inkomsten, det vill säga efter det att inflationen har ätit upp din andel. Det följs av en betydligt lägre ökning, 1,3 procent, nästa år.
Den ökade realinkomsten kan bibehållas tack vare att konjunktursvackan här blir relativt mild, att arbetslösheten inte skenar i väg och att det finns utrymme för finanspolitiska åtgärder, enligt Gunilla Nyström, privatekonom på SEB.
Vårpropositionens vinnare är de sämst ställda pensionärerna och löntagarna, men hur mycket de vinner är ännu oklart. Förenklingar för företagare aviseras också.
– Det är bara dem som direkt omnämns i vårpropositionen. Man säger inget som tar sikte på studenter eller pensionär som helhet. Men satsningen på löntagare når ju väldigt många, även barnfamiljer, säger Nyström.
En yrkesverksam med månadslön på 25 000 kronor får 520 kronor mer att röra sig med i år än för två år sedan, enligt Swedbanks beräkningar. Då är det så kallade jobbskatteavdragets två första steg inräknade.
I vårpropositionen skissas på steg tre. Hur det kommer att utformas, mer exakt, är ännu oklart.
– Men för den som får lite lägre skatt är det kanske inte så intressant vad det blir för konstruktion, säger Nyström.
Utrymmet för reformer ligger enligt Konjunkturinstitutet på omkring 30 miljarder kronor. Varken Borg eller bedömare TT talat med vill dock ta gift på att detta utrymme verkligen står till buds när detaljerna ska spikas i höst.
– Det är ramarna för de kommande åren man nu diskuterar. De skarpa förslagen kommer först till hösten, säger Torbjörn Isaksson, makroekonom på Nordea.
De sämst ställda pensionärernas del av kakan tros komma i form av sänkt skatt, höjd garantipension eller högre bostadstillägg. Swedbanks privatekonom Ylva Yngveson varnar för att detta kan motverka regeringens arbetslinje.
– Drivkraften för arbete i det allmänna pensionssystemet blir ännu mindre, säger hon.
De privatekonomiskt intressanta åtgärderna ska vägas mot ännu ej färdiga förslag på utgiftsökningar till infrastruktur, forskning, skolor, förskolor och klimatåtgärder.
– Vi förväntar oss en expansiv finanspolitik nästa år. Konjunkturen viker och regeringen kommer ta tillfället i akt att genomföra reformer av mer långsiktig karaktär, men som också stimulerar ekonomin på kort sikt, säger Nordeas Isaksson.
TT: Vad händer om regeringen eldar på för mycket?
– Finanspolitiken ska ju vara långsiktig och man ska inte försöka stabilisera konjunkturen med finanspolitik. Då kan man lätt hamna i en situation där penningpolitiken går åt ett håll och finanspolitiken åt ett annat.
Kommentarer
Artikeln har inga kommentarer ännu, bli först med att lämna en egen kommentar