Läkare vädjar för papperslösa
I eftermiddag trycker riksdagsledamöterna på sina knappar och därmed kan lagen om vård för asylsökande klubbas. In i det sista vädjar läkare och läkarstudenter till ledamöterna att rösta nej.
Bildmaterial
STOCKHOLM. I eftermiddag trycker riksdagsledamöterna på sina knappar och därmed kan lagen om vård för asylsökande klubbas.
In i det sista vädjar läkare till ledamöterna att rösta nej. Lagen går emot hela kårens yrkesetik, anser de.
— Jag tycker inte att man ska anta lagar som exkluderar vissa människor när det gäller sjukvård i Sverige. Jag tycker inte att det är rimligt, säger Eva Nilsson Bågenholm, Läkarförbundets ordförande.
Ända sedan det väcktes har förslaget om vård till asylsökande, eller papperslösa, människor har kritiserats hårt av bland annat kyrkor, olika frivilligorganisationer och fack- och yrkesförbund inom vården.
Ingen förändring
Regeringen anser å sin sida att ingenting kommer att förändras i praktiken i och med att lagen träder i kraft, eftersom asylsökandes rätt till vård fram till halvårsskiftet regleras i ett avtal mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Lagförslaget har både missförståtts och feltolkats skriver regeringspartiernas talespersoner i migrationsfrågor och migrationsminister Tobias Billström i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
Alla som befinner sig i Sverige har visserligen rätt till akut och nödvändig vård — men papperslösa måste betala hela kostnaden själva. Det kan de i praktiken oftast inte, påpekar kritikerna. Systemet har hittills lett till att fattiga papperslösa har krävts på 20 000 kronor för en förlossning, 150 000 kronor för en bröstcanceroperation, 125 000 kronor för vård på psykiatrisk klinik med anledning av självmordsförsök och svår depression, enligt några exempel som Läkartidningen har tagit upp.
— Den nuvarande överenskommelsen är orättvis, inhuman och oförenlig med medicinsk etik. Det finns ingen anledning att upphöja den till lag, säger docent och överläkare Henry Ascher som företräder ett sjukvårdsnätverk för papperslösa flyktingar i Göteborg.
Fel signaler
Dessutom är gränsen mellan nödvändig vård och vård som kan vänta, ofta godtycklig.
— Det är också mycket bättre för individen att bli behandlad i tid, och det är dessutom billigare för samhället om man åtgärdar vissa åkommor innan de blir svåra och akuta, säger Eva Nilsson Bågenholm och nämner diabetes och cancer som exempel.
Tobias Billström kritiseras för att ha sagt att det skulle sända fel signaler till de papperslösa om de fick tillgång till vården på exakt samma villkor som svenska medborgare.
— Man ska inte blanda ihop sjukvård med flyktingpolitik. Det är två helt olika saker, säger Eva Nilsson Bågenholm.
Kommentarer
Artikeln har inga kommentarer ännu, bli först med att lämna en egen kommentar