Gamla fp-ledare begär FRA-reträtt
Tre före detta folkpartiledare uppmanar regeringen att backa i frågan om FRA-lagen. De gör det tillsammans med fyra fp-ledamöter i riksdagen — som hade kunnat stoppa lagen.
Bildmaterial
Bengt Westerberg.
Ola Ullsten.
Maria Leissner.
FRA-lagen
Försvarets radioanstalt (FRA) får rätt att spana i kabeltrafik, det vill säga internet och telefonledningar, för att kartlägga ”yttre hot” mot landet.
Spaning i kabel får bara ske när trafiken går över Sveriges gräns.
Signalspaning sker efter inriktningsbeslut från regeringen.
Spaningen sker genom sökbegrepp, till exempel
organisationsnamn eller kodord. En ny ”domstolsliknande” nämnd ska ge tillstånd till spaning med sökord.
Regeringen ska tillsätta en kommitté som ska följa FRA:s verksamhet ur ett integritetsskyddsperspektiv.
Kommittén ska utse ett integritetsombud som ska närvara när tillstånden prövas.
Ett integritetsskyddsråd inrättas inom FRA.
Datainspektionen får i uppdrag att följa FRA:s verksamhet ur ett integritetsperspektiv.
Lagen träder i kraft den 1 januari 2009.
Källa: Riksdagen (TT)
STOCKHOLM. Maria Leissner, Ola Ullsten och Bengt Westerberg, alla före detta folkpartiledare, uppmanar regeringen att backa i frågan om FRA-lagen. De gör det tillsammans med fyra fp-ledamöter i riksdagen — som hade kunnat stoppa lagen.
De sju skriver i en debattartikel i Dagens Nyheter att lagen strider mot grundläggande liberala värderingar, att regeringen bör lyssna på den folkliga kritiken och "öppna för en ny och förutsättningslös diskussion".
Bengt Westerberg uppmanar regeringen att söka samförstånd kring FRA med socialdemokraterna.
— Alla är överens om att vi behöver en signalspaning och att verksamheten ska regleras. Men det är viktigt att det inte skapar oro bland människor och därför är det angeläget med en så bred politisk enighet som möjligt, säger Bengt Westerberg till TT.
I artikeln skriver de att "det är ett allvarligt misstag att utpeka motståndet som uttryck för okunnighet och missuppfattningar. Tro inte heller att motståndet företräds av isolerade grupper".
Men FRA-lagen hade kunnat stoppas i riksdagen, om de fyra folkpartistiska riksdagsledamöter som skrivit under debattartikeln i DN valt att rösta mot lagen. Fyra borgerliga nej-röster var allt som krävdes.
Av de fyra var det dock bara en som röstade nej, Camilla Lindberg. Cecilia Wikström, som också är mycket kritisk mot lagen och som nu anser att regeringen måste ta ett steg tillbaka, hon valde att kvitta ut sig från omröstningen.
— Det var många som kunde ha agerat annorlunda. Jag önskar jag hade gjort det, för det är ingen fråga som hållit mig vaken på nätterna som denna. Men det var total förvirring i riksdagen den där sista dagen i riksdagen. Jag hade fått mina invändningar tillgodosedda och då kunde jag inte gärna ändå rösta nej, säger hon till TT.
Hon visste heller inte att det fanns fler folkpartister som kunde ha röstat nej, säger hon. I dag är de ännu flera, hävdar hon.
— Det är flera i riksdagsgruppen som reagerat på att de inte fått vara med och skriva under DN-artikeln, säger Cecilia Wikström.
Folkpartiets partisekreterare Erik Ullenhag försvarar partiets ställningstagande kring FRA.
— Grunden för folkpartiets ställningstagande är att det behövs en signalspaning för att skydda Sverige mot yttre hot och följa utvecklingen i till exempel Putins Ryssland. Samtidigt är det viktigt för folkpartiet att under hösten ser till att de ytterligare förstärkningar av integriteten och de kontrollstationer som ska finnas ska bli så starka som möjligt, så att så många som möjligt kan känna en trygghet med att kontrollen och integriteten fungerar, säger han till TT.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus