Bjästaskolans rektor JO-anmäls

Rektorn och den lärare som är ansvarig för mobbningsfrågor vid Bjästaskolan i Örnsköldsviks kommun JO-anmäls efter avslöjandet av att en 14-årig flicka mobbats efter att ha blivit utsatt för en våldtäkt.

Örnsköldsvik. Anmälaren, en privatperson i Gävle, skriver i sin anmälan till Justitieombudsmannen (JO) att rektorn och läraren uppenbarligen brutit mot skollagen. Han hänvisar till de uppgifter som i tisdags kom fram i SVT:s program Uppdrag granskning om mobbningen.

Våldtäkten och mobbningen mot den fjortonåriga flickan i Bjästa får nu barnombudsmannen (BO) och barn- och elevombudet vid Skolinspektionen att agera.

– Vi bestämde oss i går för att inom kort bjuda in ett antal kommuner kort för att diskutera hur man kan få planerna mot mobbning och kränkande behandling att verkligen fungera. Vi vill att det ska säkerställas att det finns fungerande planer, säger Fredrik Malmberg (BO) till TT.

En granskning som gjorts av Skolinspektionen visar att nio av tio skolor i landet brister i arbetet mot kränkande behandling.

Vilka kommuner som ska bjudas in är inte bestämt, men Örnsköldsviks kommun blir en av dem.

– Ja, det har vi tänkt, men inte i syfte att ta i örat, utan syftet är att tänka framåt, vad är det som krävs på kommunal nivå för att få de här planerna att fungera så att man kan ta krafttag så att barn känner sig trygga i skolan, säger Fredrik Malmberg.

Han reagerade starkt på uppgifterna om hur den fjortonåriga flickan i Bjästa behandlats.

– Ingen kan låta bli att uppröras över hur vuxenvärlden svek den här flickan som utsatts för ett allvarligt brott i en miljö där man som barn måste få känna sig helt trygg. Och det är förfärande att få ta del av den nätmobbning som sedan förföljde henne, säger Fredrik Malmberg.

BO får många vittnesmål om kränkningar i skolmiljön och bristen på agerande från vuxna.

– Det finns också en stor okunskap hos vuxna om vad som sker på nätet. Jag tror att det skulle bli mycket bättre om vuxna tog sig tid till att lyssna på barnen, säger Fredrik Malmberg.

– Har du en fungerande likabehandlingsplan, det är ju det man ska ha mot mobbning och kränkande behandling, och involverar barnen och eleverna i det, som man ska göra, då kan jag garantera att de vuxna snabbt kommer att få bättre koll på vad som händer, också på nätet. Det finns inga barn som är okunniga om nätmobbningen, säger han.

– Barn som har tillit till vuxna kommer att berätta om det som händer på nätet också.

På det sociala nätforumet Facebook lockar en stödgrupp till den våldtagna flickan snabbt allt fler medlemmar. Den startades av tre initiativtagare efter Uppdrag gransknings program och har på fredagsförmiddagen närmare 84 000 medlemmar.

Förövaren fick stöd på Facebook i form av en grupp som lockade cirka 4 000 medlemmar. Målet för initiativtagarna bakom den nya gruppen var att åtminstone få fler medlemmar än vad pojken fick, ett mål som snabbt blev uppfyllt.

Både skolans rektor och den präst som medverkade i Uppdrag granskning får hätska och hatfyllda kommentarer på internet i olika diskussionsforum. Bland annat uttrycker privatpersoner åsikter om att prästen och/eller rektorn borde dö eller torteras.

Den som skriver på det viset riskerar åtal för olaga hot, säger kriminalkommissarie Anders Ahlqvist på Rikskriminalpolisens sektion för IT-brott. Detta gäller förutsatt att personerna som pekas ut gör en polisanmälan.

– De ska polisanmäla. Det är min absoluta uppfattning. Vad folk än tycker om andra ska man inte hålla på med den här typen av hot, säger Ahlqvist.

Polisen har ”varierande” framgång med att utreda brott som rör olaga hot på nätet, säger Anders Ahlqvist.

– Men det här problemet ska lyftas. Det är ett allmänt internetproblem.

Prästen Lennart Kempe, som lät den våldtäktsdömde pojken närvara i kyrkan på flickans skolavslutning, kommer att ta kontakt med henne och be om ursäkt.

– Jag har inte gjort det ännu, för det har bara snurrat de senaste dagarna, och jag har haft dubbla begravningar att ta hand om. Men jag kommer att ta kontakt med henne och be om ursäkt, helt givet, säger Lennart Kempe.

Flickan och hennes familj bor inte längre i Bjästa. De flyttade från samhället söder om Örnsköldsvik när mobbningen mot flickan blev för pressande.

Lennart Kempe har anmälts till domkapitlet i Härnösands stift. Anmälaren vill att domkapitlet granskar om prästen brutit mot sina prästlöften när han tillät pojken att närvara på skolavslutningen.

Men Lennart Kempe är inte orolig över anmälningen.

– Det bryr jag mig inte om, för jag tycker inte att den här frågan handlar om mig utan den handlar om flickan och hur vi ska lära oss se och ta hand om varandra, så uppriktigt sagt skiter jag i denna anmälan. Så länge jag vet att jag gör rätt är det ingen fara, säger han.

Den allvarligaste konsekvensen för en präst av en anmälan till domkapitlet kan bli att han eller hon inte längre får vara präst. Men Lennart Kempe tror inte det blir aktuellt i hans fall.

– Det kan det inte bli. Så kan det bli om man begått ett stort tjänstefel, men det är ytterst sällan man suspenderar en präst, säger han.

Innan domkapitlet fattar beslut om eventuell åtgärd mot Lennart Kempe ska en utredning göras om händelserna efter våldtäkten på den 14-åriga flickan.

Har du funderat på att ta en time out medan utredningen pågår?

– Nej, säger Lennart Kempe.

Utbildningsminister Jan Björklund säger till TT att han blev bestört när han såg tv-programmet Uppdrag Granskning om fallet med den 14-åriga flickan i Bjästa som mobbats efter att först ha blivit våldtagen.

– Om uppgifterna stämmer har vuxenvärlden svikit flickan å det grövsta. Det verkar som om vuxna och skolkamrater svikit henne, men ännu värre är att skolan, kommunen och kyrkan svikit, institutioner som människor litar på, säger Björklund.

Björklund betonar att statens skolinspektion redan i fjol riktat kritik mot den aktuella skolan och att ytterligare en fördjupad inspektion ska göras.

– Man har inte tagit det på tillräckligt stort allvar, helt uppenbart. Skolavslutningen är en händelse där skolan brustit, även om den egentligen är kyrkans ansvar. Skolan kan inte vara neutral mellan rätt och fel. Ansvaret i skollagen är tydligt: elever som behöver stöd bör få det.

Hur kan man agera för att förebygga liknande händelser?

– Från regeringens sida ger vi lärarna bättre befogenheter och 40 miljoner anslås till ett stort forskningsprojekt mot mobbning. I det nya lärarutbildningsförslaget ingår mycket mer konflikthantering och att upptäcka mobbning och förebygga det. Men ingen utbildning i världen hjälper om man inte tar sitt individuella vuxenansvar – det handlar i slutänden om att visa civilkurage.

En blandning av chock, blåögdhet och strutsmentalitet kan ha lett till händelseutvecklingen i Bjästa, menar Katarina Wennstam som skrivit flera böcker om våldtäkt och övergrepp mot kvinnor.

– Vårt samhälle har hamnat i en viss bild av gärningsman: en våldtäktsman är en snuskgubbe eller en invandrare, och övergreppet sker i en mörk park. När gärningsmannen är av en annan typ har vi svårt att förstå det – det är en sådan chock att fundera kring att den här fina killen kan göra det, att det är enklare att tro att flickan har fel. Om det hade varit skolans värsting – hur hade skolan reagerat då? undrar hon.

– Bjästafallet är unikt genom att killen är dömd två gånger och har erkänt. Ändå stannar många kvar i sin uppfattning, de har en konspiratorisk bild av att killen är oskyldig. Fallet visar hur snabbt det kan gå överstyr och hårresande rykten blir sanningar. Det finns en blåögd strutsmentalitet från skolans sida – våldtäkter sker inte på våra skoltoaletter.

Katarina Wennstam menar att en liknande händelseutveckling är möjlig över allt, även i större städer.

– Men det drabbar givetvis offret hårdare på en liten ort.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) utreder skolans och kommunens agerande i samband med kränkningarna av den första flicka som våldtogs i Bjästa. Om en skola får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller andra kränkningar inträder enligt lagen en utrednings- och åtgärdsskyldighet för skolan och kommunen.

DO har ännu inte träffat kommunen i frågan.

– Jag kan inte uttala mig om hur vi kommer att agera förrän vi har tagit ställning i ärendet. Om kommunen inte har gjort tillräckligt kan den bli skyldig att betala diskrimineringsersättning och skadestånd, säger George Svéd, chef för utbildningsenheten på DO.

Det finns dock mycket som tyder på att kommunen har brustit i sin hantering.

– Att kommunen tycker att det har brustit i flera avseenden har de själva tillstått i tv-programmet, säger George Svéd.

Om DO kommer fram till att kommunen inte har gjort tillräckligt brukar de försöka få till en förlikning. Om det inte går att komma överens kan frågan hamna i domstol.

Göran Sjögren/TT