Attacken mot Vilks kan leda till inskränkningar
Attacken mot konstnären Lars Vilks är ett angrepp mot yttrandefriheten. Men i
förlängningen kan den också leda till inskränkningar av andra fri– och
rättigheter, menar vissa bedömare.
Lars Vilks
Lars Vilks teckning av profeten Muhammed som rondellhund publicerades i flera svenska tidningar år 2007 och väckte stor vrede i delar av den muslimska världen. Lars Vilks har sedan dess fått motta ett flertal hot, bland annat från terrornätverket al-Qaida.
STOCKHOLM. Hotbilden mot Lars Vilks blev plågsamt tydlig när konstnären på tisdagen attackerades mitt under en föreläsning på Uppsala universitet. För de allra flesta är det lätt att ta ställning – för Lars Vilks, för det fria ordet. Men Per Bauhn, professor i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet, varnar för en annan utveckling.
– Risken är att en typ av extremism lockar fram en annan extremism. I förlängningen får man ett polariserat klimat där de polariserade grupperna tvingar dem som står emellan att välja sida genom att säga "se där, vad de andra gör. Nu är det dags att skära ned på friheterna för de här grupperna", säger han.
Konsekvent syn
På kort sikt tvingar händelserna kring Vilks fram en nyttig diskussion om yttrandefriheten, menar han. Men på lång sikt kan det bli svårare att ha en konsekvent syn på de fri– och rättigheter vi har. Förbudet mot att bära burka på offentlig plats i Belgien är ett exempel på nyligen gjorda inskränkningar i den personliga friheten.
– Det finns en risk för att extremism på alla kanter breder ut sig och att det blir svårare att föra en konsekvent frihetlig position i mitten som säger att det ska både vara rätt att avbilda profeten Muhammed naken och bära burka om man själv vill det.
Men varför har debatten om yttrandefriheten blivit så brännhet just nu? Hade Jyllands–Postens Muhammedkarikatyrer och Lars Vilks rondellhund kunnat passera mer obemärkt förbi under en annan tidsperiod?
– Det som har hänt Lars Vilks är en skandal, men det är inte säkert att han hade väckt så stor uppmärksamhet på 70–talet, då klimatet var mer tillåtande rabulistiskt. Nu finns det en ny antagonistisk stämning mellan arabvärlden och väst som har reaktionära uttryck, men som i grunden är modern, säger Ulrika Knutson, ordförande för Publicistklubben och fortsätter:
– En paradox är att även muslimska kritiker använder den extrema västerländska individualismen för att försvara anti–invidualistiska ståndpunkter, till exempel rätten att bära burka, eller rätten att kräva att Lars Vilks inte ska använda sin lagstadgade yttrandefrihet.
Värdeladdat ord
Hon är inte ensam om att använda sig av uttrycket "yttrandefrihet". Det är ett starkt värdeladdat ord som politiker och kulturchefer tävlar om att få försvara. Men Ludvig Beckman, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet, menar att begreppet missbrukas.
– I den formella meningen handlar yttrandefriheten om relationen mellan den politiska makten och den enskilde medborgare. På den här typen av frågor går det inte att tillämpa yttrandefriheten. Att enskilda personer hindrar någon annan från att uttala sig eller skriva något är inte en inskränkning av den friheten.
Han lanserar i stället uttrycket yttrandejämlikhet – allas rätt att fritt få komma till tals. Och den rätten är minst lika mycket värd att försvara.
– Att den hotas av fundamentalistiskt våld kan vara ännu allvarligare. Om starka krafter underminerar människors förmåga att ägna sig åt kultur och konst så hämmar det ett samhälles demokratiska livskraft, säger Ludvig Beckman.
TT Spektra
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus