Drev eller relevant granskning?
Ensidig och sensationstörstig drevjournalistik — eller relevant bevakning av en politisk ledare utan förtroendekapital.
Medierna får både underkänt och godkänt av de journalistikforskare TT talat med.
Bildmaterial
Stockholm. Journalister beskrivs på bloggar och Twitter — bland annat — som en flock blodtörstiga gamar som cirklat runt Håkan Juholt fram till hans avgång.
Kent Asp, professor i journalistik, anser att Juholts "tillkortakommanden" är förklaringen till bevakningen och Juholts avgång.
— Drevet slog hårt mot Håkan Juholt eftersom han saknade förtroendekapital från början, menar Asp.
Mia-Marie Hammarlin, som forskar om mediedrev, har en annan bild. Hon framhåller att dreven ökat på senare år och att det sker på bekostnad av sakpolitisk debatt.
— Vi vet att tidningar har svårt att överleva. Ett sätt att locka prenumeranter och lösnummerköpare är att erbjuda en mer sensationsinriktad och spektakulär rapportering, säger hon.
Göran Greider, chefredaktör på Dala-Demokraten, talar om en häxjakt.
— Det är tragiskt att medierna fällde honom.
Men Sandro Wennberg, S-märkt konsult på PR-byrån Westander, håller inte med.
— Medierna har inte betett sig oansvarigt. Den interna kritiken har å andra sidan handlat om hans person. Juholt har försökt att sköta krishanteringen själv och begått taktiska misstag.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus