Liten effekt av Ipredlagen

När Ipredlagen infördes 1 april 2009 trodde regeringen att det skulle leda till 400—800 fall per år. En utvärdering visar nu att det endast varit elva ärenden fram till i juni i år.

Ipredlagen ger rättighetsinnehavare rätt att begära ut ip-adresser till misstänkta illegala fildelare. Hittills har samtliga ansökningar om informationsförelägganden riktats mot internetleverantörer. Av de elva har hittills bara tre bifallits.

Åtta av de elva ärendena har avgjorts, men bara fyra prövats i sak. Tre av dem har bifallits och en avslagits. Resterande tre ärenden är avgjorda i tingsrätt men avvaktar prövning i högre rätt.

Utredaren konstaterar att underlaget för en utvärdering av lagen är mycket litet, vilket innebär att det viktigaste för att dra några slutsatser saknas. Ändå konstaterar utredaren att domstolarna tillämpar lagen på avsett sätt och att de rättsgarantier som finns i lagstiftningen bedöms vara tillräckliga och fungerande. Några förslag till lagändringar lämnas inte.

Utredaren konstaterar att den illegala fildelningen minskade markant när lagen infördes på våren 2009, men att det redan till hösten samma år återgick till tidigare nivåer.

Utredarens slutsats är att "systemet är ännu inte helt effektivt". Orsaken är att det fortfarande saknas klargörande besked från högsta instans.

Högsta domstolen begärde 2010 ett besked från EU-domstolen, som i princip godkände lagen. Ett avgörande väntas nu från HD, och utredarens bedömning är att antalet informationsförelägganden därefter kommer att öka.

TT