Hur celler pratar gav årets kemipris

Överallt i kroppen — i ögat, på tungan, i hjärtat — finns särskilda receptorer som kan manipuleras för att bota sjukdomar. Upptäckten av dessa gav två amerikaner årets Nobelpris i kemi.

Årets Nobelpris i kemi gick till amerikanerna Robert J Lefkowitz och Brian K Kobilka. De belönas för sina studier av G-proteinkopplade receptorer, en teknik som används i runt hälften av alla läkemedel.

— Det var en total chock och överraskning, säger Robert Lefkowitz.

Klockan var sex på morgonen i USA när han väcktes av beskedet.

— Jag sov djupt när telefonen ringde och jag hörde den inte eftersom jag sover med öronproppar. Min fru gav mig en armbåge, säger Robert Lefkowitz, när han intervjuas i direktsändning.

Han har ännu inte hunnit berätta för någon annan än sin fru.

På frågan om vad han nu har för planer för dagen säger Lefkowitz:

— Jag hade tänkt klippa mig. Om ni kunde se mig skulle ni förstå att det verkligen behövs, men jag är rädd att jag nog måste skjuta upp det nu. Det kommer att bli en galen dag på jobbet.

Årets pris handlar om cellernas mottagare, receptorerna, som gör att cellerna kan känna av och anpassa sig till omgivningen. Lefkowitz och Kobilka belönas för upptäckter där de har kartlagt en betydelsefull familj av sådana receptorer, de så kallade G-proteinkopplade receptorerna.

Omkring hälften av alla mediciner verkar via G-kopplade receptorer som sitter i cellmembranet. Det finna en hel familj av G-kopplade receptorer och de kan reagera på allt från ljus och smak till dopamin och serotonin. När dessa ämnen binder till receptorerna på cellytan blir resultatet en signalering ner i cellen.

— Jag är fortfarande helt förvånad och att jag är en pristagare börjar nu sakta sjunka in. De ringde från Vetenskapsakademien bara för en halvtimme sedan och väckte mig. Jag är inte van att min forskning får den här uppmärksamheten, säger Brian Kobilka till TT.

TT: Vad ska du göra med prispengarna?

— Det vet jag inte ännu, men kanske kan mina barn få något att ärva.

Lefkowitz har med hjälp av radioaktivitet lyckats påvisa flera sådana här mottagare. Han utvann receptorn från dess gömställe i cellens vägg och kunde på så sätt skapa sig en uppfattning om hur den fungerade.

Hans kollega Kobilka lyckades ur kroppens arvsmassa leta fram den gen som kodar för den receptor som Lefkowitz upptäckte.

När forskarna analyserade genen fann de till sin förvåning att receptorn liknade en receptor i ögat som fångar ljus. Det var då de insåg att det fanns en hel familj receptorer som ser ut att fungera på samma sätt. Det är denna familj som kallas för G-proteinkopplade receptorer.

Närmare 1 000 av kroppens gener kodas för sådana receptorer, bland annat receptorerna för ljus, smak, doft, adrenalin, histamin, dopamin och serotonin. Runt hälften av alla läkemedel i dag verkar via den G-proteinkopplade familjen.

Professor Sven Lidin förklarar varför de belönade forskarnas upptäckter kring receptorerna är viktiga.

— Att veta hur de ser ut och hur de fungerar kan ge oss verktyg för att tillverka bättre mediciner med färre sidoeffekter.

De båda pristagarna har båda en bakgrund som läkare och deras upptäckter har stor betydelse vid framtagning av framtida mediciner.

Trots det var det inte svårt att avgöra om priset skulle vara ett medicinpris eller ett kemipris, enligt den kemiexpert som SVT intervjuar efter presskonferensen. Upptäckterna bygger nämligen helt på biokemiska kunskaper.

Robert Lefkowitz är amerikansk medborgare, född 1943 i New York, och numera professor vid Duke University i Durham, USA.

Brian Kobilka är också amerikansk medborgare, född 1955 i Little Falls, Minnesota. Han är professor vid Stanford University School of Medicine i Kalifornien.

TT