UD hjälpte spionåtalad bli svensk

Stockholm Publicerad 28 april 2013 kl. 12:20 Uppdaterad 28 april 2013 kl. 15:18

En kvinna som åtalats i sin frånvaro i USA för spioneri åt Kuba fick 2002 avslag på sökt svenskt medborgarskap. Maken, UD-tjänsteman, fick UD att 2003 skriva intyg om behovet och hon blev svensk.

Kvinnan är åtalad i sin frånvaro i USA för att ha rekryterat spioner åt Kuba i USA från 1980-talet till 2001. Hon fick avslag på ansökan om svenskt medborgarskap av Migrationsverket i december 2002.

Maken, en svensk tjänsteman på utrikesdepartementet (UD), bad då arbetsgivaren skriva intyg om att hon behöver medborgarskap. UD skickade ett sådant brev till Migrationsverket i januari 2003.

Kort därpå fick kvinnan medborgarskap. Vilket omöjliggör utlämning för den typen av brott.

— Ärendet var känt för ett mycket begränsat antal individer och vilka eller vid vilken tidpunkt de har fått informationen, det vet jag inte, säger Charlotta Ozaki Macías, UD:s kommunikationschef.

TT: Begränsat antal personer i Sverige eller över huvudtaget?

— Jag syftar nu på UD, svarar hon.

Ozaki Macías "kan inte gå in på" om UD frågat maken om vad han visste vid den tidpunkt han bad om intyget. Tidigare har dock UD betonat att han inte är misstänkt för några brott.

På frågan om några lärdomar dragits av ärendet och om några rutiner ändrats sedan dess svarar hon:

— Vi gör ju regelbundna säkerhetsprövningar av all personal både hemmastationerade och utlandsstationerade vid byte av tjänst, som en del i vår regelbundna översyn av säkerheten.

Ozaki Macías säger också att det intyg personalenheten skickade till Migrationsverket generellt är en del av det allmänna stödet till anställda. Hon betonar också att regelverket kring medborgarskap åt utländska medborgare gifta med UD-anställda tillåter flexibilitet.

— I just den delen ter det sig för mig i alla fall inte underligt att den här kvinnan beviljas medborgarskap, för det tillåter lagstiftningen.

Den i dag 55-åriga kvinnan är sedan 1996 gift med den svenske UD-tjänstemannen och bor i Sverige.

2002, i juni, sade den 55-åriga kvinnan upp sig från biståndsorganet USAID och har sedan dess inte satt sin fot i USA, där hon kan gripas.

Vid samma tid, visar dokument TT tagit del av, ansökte hon om svenskt medborgarskap när hon var medföljande på ett av makens utlandsuppdrag. Men i december 2002 fick hon avslag från Migrationsverket med hänvisning till tidsregler för hemvist i Sverige.

UD-tjänstemannen skriver då, den 27 december, ett brev till UD med en rad skäl för varför hustrun bör få medborgarskap. Han ber också UD om hjälp med att "få ett intyg utskrivet". Önskemålet bifölls.

Den 20 januari 2003 skriver UD:s personalenhet ett brev till Migrationsverket om att kvinnan bör få dispens. Där framhåller UD att medföljare är positivt för "tjänstemannen och även för Sverige" och dessutom är "en representant för Sverige".

UD skriver även att kvinnan "kan också anses vara i behov av ett svenskt medborgarskap, så att hela familjen har svenska pass och ges samma skydd och status i nuvarande stationeringsland och vid framtida utlandsplaceringar".

Åtalet:

Den 55-åriga svenska kvinnan är ursprungligen från ett annat land. Hon åtalades i USA den 5 februari 2004.

Enligt åtalet har hon rekryterat en annan kvinna som nu avtjänar ett 25-årigt fängelsestraff i USA för spioneri åt Kuba.

55-åringen, som av kubanska underrättelsetjänsten fick kodnamnet "Barbara", ska bland annat ha hjälpt den andra kvinnan att bli anställd i amerikanska säkerhetsorgan och ha följt henne till Kuba för operativ träning.

De båda ska också i Madrid 1985 ha mött en kuban och fått falska pass. De ska även ha rest vidare till Prag för möten med kubanska agenter.

Kvinnorna ska ha fått avancerade krypteringsnycklar till hemliga kommunikationer och bett om instruktioner om hur man lurar en lögndetektor.

55-åringen åtalades i USA 2004 och delgavs misstanke först 2011.

Åtalet offentliggjordes först i torsdags.

TT

Textförstoring

Dela

Kommentarer

Inrikes

Huvudnyheter