Ipred – så funkar det
Den nya Ipred-lagen var bara ett halvt dygn gammal när fem bokförlag bankade
på domstolens port. De hade kommit för att få ut identiteten på människorna
bakom ett antal IP-nummer. Samtidigt minskade den totala internettrafiken i
Sverige med 30 procent. Är du en fildelare? Kanske borde du då läsa det här.
Fakta: Ipred-lagen
Utgår från ett EU-direktiv från 2004, som egentligen skulle varit genomfört 29 april 2006.
Ipred står för Intellecutal Property Rights Enforcement Directive.
Lagen ger från 1 april upphovsrättsägare rätt att bland annat:
samla uppgifter om aktivitet på ip-adresser, utan särskilt tillstånd från Datainspektionen.
i domstol begära identitetsuppgifter om innehavare av ip-adresser, för att kräva skadestånd.
därefter samla bevis under 1 månad utan att den misstänkte informeras.
under den månaden i domstol begära intrångsundersökning, där kronofogden kommer hem och kopierar innehållet i en enskilds dator.
Lagens tillämpning ska löpande granskas av regeringen.
Källa: Näringsutskottets betänkande 2008/09:NU11. (TT)
IT & Teknik. Ipred går i korthet ut på:
Svensk domstol kan numera besluta att internetleverantörer ska ge en rättighetsinnehavare information om vilken abonnent som har ett visst IP-nummer. Finns det inget beslut i domstol får heller ingen information ges ut av internetleverantören.
Om internetleverantören vägrar dela med sig av informationen riskerar de böter.
För att rättighetsinnehavaren ska få ut en personuppgift krävs det att du ägnat dig åt nedladdning och uppladdning av filer i en viss omfattning. Hur stor den omfattningen måste vara är fortfarande oklart men Lars Gustafsson, vd för skivbranschens intressorganisation Ifpi, har tidigare sagt så här till Svenska Dagbladet:
— Vi kommer naturligtvis att testa den nya lagstiftningen. Vi börjar i toppen, med de stora fildelarna. Men även nedladdning av till exempel fyra Abba-låtar är ju olagligt.
Om rättighetsinnehavaren tycker att jakten på dig varit lyckosam och vill få ut ett skadestånd går frågan vidare till domstol.
Rättighetsinnehavaren kan också välja att skicka ett varningsbrev till dig med sina krav.
Gamla synder äro dig förlåtna. Lagen kan alltså inte användas retroaktivt, det är din fildelning efter 1 april som kan bli föremål för granskning.
Döms du kan du i vissa fall tvingas hänga ut dig själv och meddela domen i till exempel tidningen. Annonsen får du betala själv. Men du behöver antagligen inte vara orolig för att hamna vid skampålen. På www.regeringen.se finns följande stycke att läsa angående skampålen:
"Ett sådant offentliggörande kan till exempel vara rimligt när rättighetshavaren har ett befogat intresse av att sprida information om att varor som har köpts i en viss butik, eller av en viss återförsäljare, är kopior." I propositionen står det också att vid en eventuell publicering av en dom torde det mycket sällan finnas skäl att namnge intrångsgöraren, om denne är privatperson.
Piratpartiet och Piratebay har redan presenterat en rad olika lösningar för dig. Piratpartiet uppmanar alla som har trådlösa nätverk att öppna dem för sina medmänniskor. På så sätt blir det svårt att kknyta en enskild person till fildelningen. Det har varit en framgångsrik metod i Danmark för att slippa undan Ipred-lagen. Snart finns också tjänsten Ipredator som går ut på att du betalar 5€ i månaden för att hålla dig gömd.
Det finns givetvis många fler sätt att försöka smita undan lagens långa arm. Några av dem är samlade i en länk här nedanför.







Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus