Sondera – ett nytt arkivsök

Databassökningar är inte lätt. Den nya plattformen Sondera hjälper dig att söka i statens arkiv. En värld av journalfilmer och dokument från 1800-talet finns nu listade på internet.

Det gäller att placera för- och efternamn i rätt ordning och citattecken på rätt ställe. Att faktasökningar kan vara ett gissel vet alla som har forskat eller bara letat efter material på det lokala biblioteket. Dessutom är det svårt att få en överblick.

De största statliga institutionerna för arkivering är biblioteken, Riksarkivet och före detta Statens ljud- och bildarkiv (numera en avdelning under Kungliga Biblioteket). Tillsammans utgör de en nationalskatt av offentliga handlingar, handskrivna brev, ljudupptagningar och tv-program.

I dagarna har ett samarbete mellan dessa tre sett dagens ljus – Sondera.

– Det har varit ett väldigt roligt och intressant arbete, säger André Wachholz på Kungliga Biblioteket, en av deltagarna i projektet.

Sondera sammanför information från Riksarkivet, LIBRIS och Svensk media databas och fungerar som en slags sökmotor.

– Det man får fram ett första sökgränssnitt. Databaser har olika djup. Därifrån kan man sen ta sig vidare till den enskilda databasen, exempelvis riksarkivet, och få mer information där, säger André Wachholz.

I Sondera söker du lätt och enkelt och får en bra överblick över vad för typ av media som finns inom ett visst område. Man kan hitta allt från tv-inslag till gamla anteckningar av August Strindberg.

– Vi blev själva förvånade när vi arbetade över hur mycket material vi har. De dök upp saker som vi knappt visste fanns, säger André Wachholz.

Att få en förteckning över vad som finns är lätt, men att få tillgång till materialet är svårare. Ibland krävs en forskartitel och vissa listade databaser leder till privata arkiv. När det kommer till ljud och bild handlar det även om upphovsrätt.

– I vissa fall finns det digitaliserade presentationer men vill man låna får man oftast vända sig till någon av våra fjärrlåningsinstitutioner runt om i landet. Vanligtvis kopplade till universiteten.

Svensk media databas är det mest digitaliserade arkivet. Av sju miljoner timmars ljud- och bildupptagningar är två miljoner digitaliserade. Här jobbar man att få så mycket som möjligt lättillgängligt; det som upphovsrätten godkänner. Ett exempel på det är Journal Digital där 60 år av journalfilm och kortfilmer kan beskådas. En liten del finns även att hitta på internet.

Linnea Uddenmyr
linnea.uddenmyr@hd.se