Atomslöjd – nanotekink i teori och praktik
Vi har förstått att det går att bygga stora saker i det extremt lilla. Det
kallas nanoteknologi. Ibland beskrivs denna atomslöjd som världens räddning,
ibland som världens undergång. Helg åkte till nanolabbet i Lund för att få
veta mer. Och så begav vi oss till Höganäs där man arbetat med nanoteknik i
tio år.
Bildmaterial
Det smuts- och vibrationsfria renrummet på nanolabbet i Lund. Här är det nanotrådar och nanopartiklar som bestämmer. Endast människor i lustiga plastutstyrslar göre sig besvär.
Labbansvarige Ivan Maximov och teknikern Ann-Charlotte Johansson från företaget GLO AB i arbete i Nanolaboratoriet vid Lunds Tekniska Högskola.
IT & Teknik. Naturen fattade det här med nanoteknik för länge sedan. Gradvis har vi människor sedan avslöjat hemligheterna bakom geckoödlans trampdynor och lotusblommans lyster.
Hur litet är något som mäts i nanometer? Mindre än dina mjäll? Jo, mindre än så. Att prata om det pyttelilla kan vara svårt. Atomubåtsman Malte Lindeman, gestaltad av Hasse Alfredson, försökte på 60-talet förklara molekylens litenhet.
— Om man skulle tänka sig att man har en stor låda. En två gånger en meter. Och fyllde den med molekyler ända upp till kanten så att den var alldeles proppfull. Då skulle det ändå få plats en molekyl till.
— Är de så små!? (frågade Tage Danielsson)
— De är för jävligt små. Det är ett gräsligt pillande att hålla på med de där.
Det där kan gälla också för nanopartiklar. Saker som mäts i nanometer är verkligen "för jävligt små". En nanometer (nm) är en miljarddels meter. Läser du just nu papperstidningen så är tjockleken på sidan i din hand 100 000 nanometer tjock. Och det är onekligen ett gräsligt pillande att hålla reda på en nanopartikel. Men den som gör det upptäcker att den beter sig annorlunda än vanlig materia. Kvantmekanikens förbryllande lagar råder. Det här gör att små nanopartiklar av guld inte skimrar i guldgult utan antar hela regnbågens färger. Dan Hessman, universitetslektor på Lunds Tekniska Högskola, talar gärna tålmodigt om detta.
— Om du tar en bit guld och delar den i två delar så är de två bitarna fortfarande guld. Men hur många gånger kan man dela guldet och behålla de egenskaper som materian guld har? En atom kan ha helt andra egenskaper. Det är någonstans i övergångsstadiet mellan materia och atom som nanotekniken befinner sig.
Dan Hessman arbetar på Avdelningen för Fasta Tillståndets Fysik, hjärtat av det tvärvetenskapliga forskningssamarbetet Nanometerkonsortiet. Här är man bäst i Sverige på att, atom för atom, bygga upp blixtsnabba elektriska kretsar av halvledande nanotrådar. Dan Hessman visar oss runt i Nanoprocesslabbet som invigdes för tre år sedan. Vi ser forskare lufsa omkring i vita rymddräkter där inne i det exakt tempererade, kliniskt rena och vibrationsfria renrummet. Elektronmikroskop och jonkanoner in action.
— Det smutsigaste där inne är människorna. De vita kläderna har vi för att hålla kvar smutsen på människorna.
Den som bygger nya egenskaper på atomnivå ägnar sig åt nanoteknik. Med ordet menar man teknik i en storlek av mellan 1 och 100 nanometer. Sedan 80-talet har denna teknik burit på skyhöga förväntningar. Det har talats om en revolution a la elektriciteten eller datorn. Prefixet nano har använts som en trollformel för alla sorters produkter, oavsett om de framställts med nanoteknik eller inte. De senaste åren har en viss tillnyktring skett. Farhågorna om hur nanopartiklarna kan påverka människokroppen och naturen har växt. "Innan vi vet mer om effekterna av tillverkade nanopartiklar bör utsläppen till miljön minimeras", har den engelska vetenskapsakademin Royal Society skrivit.
— Prins Charles i Storbritannien varnade för nanotekniken sedan han läst Michael Crichtons bok "Prey", som handlar om hur nanorobotar blir ett hot mot mänskligheten. Det var 2003 och vi skrattade åt honom. Men man kan väl säga att varningar har dykt upp oftare på senare år, framförallt om hur nanopartiklar kan påverka vår kropp. De är värda att tas på allvar och därför forskar vi kring detta idag, säger Dan Hessman.
Det är inte längre självklart positivt att kopplas till ordet nano. Men ännu är tron stark - människan kommer att skapa riktigt stora saker i det lilla. Maria Strømme, professor i nanoteknologi vid Uppsala universitet, sålde nyligen nanotekniken med hull och hår i tv-showen "Skavlan", Svenska Dagbladet kör under 2010 en nanoserie på sina näringslivssidor och SVT visar just nu serien "Välkommen till nanovärlden" på söndagskvällar. I den populärvetenskapliga boken "Där guld glimmar blått" är professor Maria Strømme så här förväntansfull: "Vi är bara i början av en ny industriell revolution. Inte ens om tio-femton år kommer vi att vara nära att se den fulla av nanotekniken. Vi befinner oss ungefär där utvecklingen av datorn var mot slutet av 1950-talet".
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus