Tio år med nanoteknik i Höganäs

Inom Höganäs AB har man arbetat med nanoteknik i tio års tid och företaget ligger i dag i frontlinjen vad gäller att utveckla tekniken och finna nya användningsområden. — Vi samarbetar med flera universitet som har spetskunskaper på området, bland annat universitetet i Newcastle, säger Hans Söderhjelm, som är utvecklingsansvarig inom Höganäs-koncernen.

Av naturliga skäl har Höganäs AB, som är världens största metallpulvertillverkare, lång erfarenhet av att hantera små partiklar men storleken på deras partiklar är normalt cirka hundra tusen gånger större, cirka 0,1 mm i diameter.

Nano partiklar är sedan många år vanliga i färg eller cement, men det är inte vad man normalt menar med nanoteknik. Då tillverkar man och använder partiklar som är omkring 0,000001 millimeter för specifika ändamål där storleken ger dem speciella egenskaper.

På Höganäs används nanotekniken bland annat till att ytbelägga järnpulverpartiklar. Detta SMC (Soft Magnetic Composites) pulver har unika egenskaper. Det utnyttjas inom ett av företagets viktigaste utvecklingsområden, elektriska motorer tillverkade av järnpulver.

Ett exempel är elmotorer som ska hamna i cyklar, mopeder och slutligen i bilar (som saknar traditionella bensinmotorer och växellådor). Motorerna är tillverkade av järnpulver, som är ytbelagt med keramiska nanopartiklar. Nanotekniken är ett oerhört viktigt instrument för att få fram det material som behövs.

— Framtidens bilar ska ha samma prestanda som dagens bilar, men motorerna ska vara lättare och mindre. Det är också viktigt att verkningsgraden på motorn är mycket hög så att man kommer så långt som möjligt på en laddning av batterierna. Här finns många intressanta områden för nanotekniken, säger Hans Söderhjelm.

Redan i dag har Höganäs ett samarbete med en biltillverkare som även använder termen som beteckning på sin minsta och billigaste modell. Det handlar om indiska bilkoncernen Tata Motors och deras småbil Tata Nano.

Mycket av utvecklingsarbetet pågår i företagets testcenter, PoP-center, som invigdes i slutet av förra året. PoP står för Power of Powder (pulvrets kraft).

Inne i en av lokalerna lyfter Hans Söderhjelm på en säck och doppar ett finger i det ytterst fina järnpulvret.

— Det här är vad vi normalt arbetar med, men vi om går till nanostorlek så syns naturligtvis ingenting med blotta ögat.

I laboratoriet på andra våningen visar utvecklingsingenjören Ingrid Hauer och labbteknikern Markus Dahlström hur en annan typ av nanoteknik används. Med hjälp av en diodlaser svetsas en tunn ytbeläggning fast på en metallplatta. Typiska användningsområden för den här ytbeläggningstekniken är inom oljeborrning, krossar och slitplåtar.

— Men nano är något av ett buzzword som det forskas väldigt mycket kring, det kostar fortfarande mer än det smakar i de flesta fall, säger Hans Söderhjelm.

Hans Söderhjelm lyfter också ett varnande finger för riskerna.

— Man ska helt klart vara lite försiktig med detta, eftersom vi fortfarande inte vet hur människor påverkas. Eftersom det rör sig om så små partiklar finns det en möjlighet att de till exempel tar sig in i kroppen via huden.

— Man måste undersöka hälsoriskerna noga, säger Hans Söderhjelm.

— Men det är en av framtidens teknologier. Nu finns det ju till och med speciella utbildningar för nanoteknik. Och det är ett fantastiskt spännande område att arbeta med.

Stefan Lindqvist
stefan.lindqvist@hd.se 042-489 90 36