Spel

Rätt spel vann? Bra fråga, synnerligen subjektiv, så vi nöjer oss med att några spel vann. Igår delades nämligen en hel hög Fia-statyetter ut på den årliga Dataspelsgalan, vilken firade tioårsjubileum i år. Det gestaltade sig med ett specialpris, årtiondets bästa svenska spel. Föga fövånande drog Dice det längsta strået…

Vi återkommer med foton och funderingar senare. Så länge – här är alla vinnarna, med juryns motivering och allt:

Årtiondets svenska spel: Battlefield 1942
Motivering: September 2002 är en månad vi sent kommer att glömma. Sverige gick ut i krig och segrade. En ny stormaktstid inleddes för Sverige, denna gång inom spelutveckling och med DICE som stolt fanbärare. För att ha satt Sverige på kartan och för evigt förändrat onlinespel utnämns Battlefield 1942 till Årtiondets svenska spel.

Årets spel: Uncharted 2: Among Thieves
Motivering: Årets spel 2009 är en dramatisk matiné, ett adrenalinpumpande actionspektakel och en fest för ögat. En välskriven äventyrssuccé som är tillgänglig för alla.

Årets svenska spel: Battlefield 1943
Motivering: Genom att använda känsla och teknik lyckas Årets svenska spels visa hela världen att svenskproducerade spel står för kvalitet och kärlek till spelaren som vill dela upplevelsen med andra.

Årets svenska talang: Erik Svedäng
Motivering: Han är en svensk spelskapare som med små medel rönt stor uppmärksamhet såväl här hemma som utomlands. 2009 blev han synonym med interaktiv poetry in motion, och hänförde oss med sällsamma möten i en hemlig indie-trädgård som vi aldrig tröttnade på att utforska.

Årets actionspel: Uncharted 2: Among Thieves
Motivering: Att på ett fängslande sätt få actionspelaren att stanna upp och njuta av en lysande story, fantastisk grafik och en hjälte som borde få Indiana Jones att pensionera sig.

Årets social game: New Super Mario Bros Wii
Motivering: Utan att krångla till det blandas genuin retrokänsla med roligt nytänkande. Plötsligt förvandlades världens mesta soloserie till supersocial spelglädje.

Årets onlinespel: Call of Duty: Modern Warfare 2
Motivering: För sin lättillgänglighet och sitt djup, möjligheterna är många och begränsningarna få. Att leka online har aldrig känts mer motiverat.

Årets plattformsspel: New Super Mario Bros Wii
Motivering: Det har visat sig att ålder inte bara ger erfarenhet, det kan ge förnyelse åt en genre med tradition om man tar hjälp av släktingar.

Årets portabla spel: Grand Theft Auto: Chinatown Wars
Motivering: Det här spelet ger en ny definition åt termen småkriminell, för den är så liten att den är portabel och kriminellt underhållande.

Årets racingspel: Forza Motorsport 3
Motivering: Ju högre hastighet och högre krav, desto mer precision krävs för att skapa en vinnare. Och sällan har kraven motsvarats som i spelvärldens egen muskelbil.

Årets rollspel: Dragon Age: Origins
Motivering: Klassiskt rollspelande i kombination med välgjorda äventyr bland drakar och demoner visar att när rollspel återvänder till sina rötter blir genren storslagen.

Årets sportspel: Fifa 10
Motivering: Sällan har svett luktat så lite men betytt så mycket som när 80 000, om är virtuella åskådare, hyllar dig som vinnare.

Årets strategispel: Empire: Total War
Motivering: 1700-talsförfattaren och satirikern Jonathan Swift sa ”War! That mad game the world so loves to play”, men det är först nu vi förstår vad han menade.

Årets barnspel: Scribblenauts
Motivering: Med ord aktiveras fantasin hos barn och gör spelet till en underbar klurig tankenöt.

Folkets val: Call of Duty: Modern Warfare 2

Sistnämnda folkets val röstades fram på ett antal webbplatser, så det finns ingen motivering där. Annat än en himla massa röster får man anta…

Vidare till specialkategorierna!

Årets lansering: Call of Duty: Modern Warfare 2
Motivering: Kampanjen satte igång hypen tidigt och var framgångsrik med tidiga förhandsbokningar och kulminerade i god exponering både hos återförsäljare och på offentliga platser kombinerat med bred pr och stark synlighet på webben vilket gör Modern Warfare 2 till årets lansering.

Årets återförsäljare: GAME
Motivering: För fantasifull, snygg, ordningsam exponering och utmärkt kompetens i butik, oklanderlig fokus på online samt jul- och sommarkataloger som osar av kärlek till spel utnämns GAME till årets återförsäljare.

MDTS hederspris 2010: Heikki Karbing
Motivering: Han drev en av de mest framgångsrika importörerna av spel på 80-talet som sålde en halv miljon spel om året i Sverige och 1988 utsågs till världens bästa speldistributör. För sitt pionjärarbete med att sprida spelkulturen och sitt mod att stå upp mot piratkopiering tilldelas MDTS hederspris 2010 till Heikki Karbing.

Som sagt, mer om Dataspelsgalan 2010 senare. Så länge: grattis till vinnarna!

Vi hintade tidigare om att Square Enix var i farten med ett helt nytt rollspel till iPhone, och nu har så den första trailern släppts. Mäkta imponerande i jämförelse med övrigt till formatet, men det behöver samtidigt optimeras ganska mycket som det ser ut för tillfället. Nu gäller det bara att de håller nere priset också.

Sugen på Hideo Kojimas senaste del i Metal Gear Solid-serien, Peace Walker till PSP? Han har synnerligen jobbat hårt med att snacka upp det, men frågan är hur väl den cineastiska stilen flyttar till det aningen begränsade formatet? Den 18 juni kan du ta reda på det, för då släpps spelet, och vi får veta vad som händer Big Boss efter Metal Gear Solid 3: Snake Eater. Ingen majlansering med andra ord.

Jag hajade till rejält då jag kikade över Assassin’s Creed II:s achievement. Det fanns för att klara av kapitel 11 och 14, men inte 12 och 13. Det var först senare som jag fick reda på att de klippts bort från spelet på grund av tidsbrist. Nu har de dock släppts som expansioner under namnen Battle of Forli och Bonfires of Vanities.

I Battle of Forli återvänder vi till staden Forli och där vi åter knyter bekantskapen med Catarina Sforza. När Ezio anländer attackeras staden, allt i syfte att komma över ett värdefullt föremål som inte får falla i tempelriddarnas händer. Historien är inte alltför avancerad och varvar beskyddaruppdrag med en massa stridande. Det är fartfyllt och actionbetonat, men framför allt är det varierat och roligt. Expansionen är inte särskilt stor, men den har en lagom längd. Hade den varit längre hade risken varit att det blivit monotont.

Bonfires of Vanities är däremot varken rolig eller varierad. Handlingen från Battle of Forli fortsätter och Ezio har tagit sig till Florence för att återta föremålet. Problemet med expansionen är att det känns som Ubisoft desperat försökt få den lång, men utan att veta hur så därför har man lagt in element som gör allting väldigt repetitivt. Man ska döda nio hantlangare till exempel, men bara för att du inte ska klara av det för fort så måste du lönnmörda flera av dem utan att bli upptäckt. Det känns sådär lagom övertygande att tvingas göra det när man nyss brutalt massakrerat tio gånger så många vakter än de som skyddar det tilltänkta mordoffret. Det känns enbart som ett sätt att på konstgjord väg förlänga speltiden. För mig är det ett bevis på dålig fantasi – och ger en hemsk flashback till det första spelets dåliga variation på uppdragen.

Som Xbox-spelare har jag även problem med att Ubisoft inte bemödat sig att lägga till achievement till de två expansionerna. Det gör att det känns ännu mer meningslöst att spela igenom dem efter man klarat spelet. För ingen expansion tillför egentligen någonting till den övergripande handlingen – på sin höjd fyller dem i några nyanser. Alla de positiva saker som jag skrev om Assasin’s Creed II i min krönika lyser helt med sin frånvaro i expansionerna.

Betyg: 3 av 5 (Battle of Forli) och 2 av 5 (Bonfires of Vanities).

Sedan ett par dagar tillbaka har onlineskjutaren MAG fått ytterligare en patch. Det är v1.04 som släppts och innebär en mindre uppdatering med lite småfix och fininställningar av vissa vapen. Komplett lista finner du här. Vad som däremot kan ses som lite småkul är att Zipper nu släpper den exklusiva utrustningen för alla som förhandsbokade spelet fri. Det är den så kallade ”medium improved armor” med PMC-specifikt kamoflage som görs tillgänglig, men än så länge, av någon skum anledning, endast för nordamerikaner. Utvecklarna har dock lovat att övriga områden kommer att få tillgång inom kort. Hur svårt kan det vara?

Butler? Ja, tydligen så är menyn utbytt mot en 3D-värld där du kan promenera omkring bland dina kläder och göra alla inställningar på ett mer visuellt sett. Borta är alltså bläddrande i menyval och equip/unequip-knappande, vilket låter rätt så intressant. Peter Molyneux ska ha förklarat valet med att Fable II-spelarna tydligen inte orkade pilla med sina kläder och stats, men på det här viset blir det desto roligare, eller det är tanken i alla fall.

Butlern och John Cleese kommer in som ett humoristiskt inslag i just det här sammanhanget, vilket mycket väl kan fungera. Eller bli riktigt löjligt, vi får se. Hur butlern ser ut återstår att se, gissningsvis blir det en Cleese-karikatyr. Dessvärre är han inte med på de nya bilderna släppta från GDC.

För inte alltför länge sedan kom peka och klicka-klassikern The Secret of Monkey Island ut igen, i ny tappning med uppdaterad grafik och till en rad nya format. Ett varmt mottagande och några goda omdömen senare kändes saken självklar, och således är det nu dags för del 2, LeChuck’s Revenge, att återsläppas i ny kostym. Mer än så vet vi inte riktigt ännu, men det officiella utannonserandet går att finna på den myspysiga hemsidan för spelet, där vi också kan utläsa hittills bekräftade format (kolla taggarna).

Gem? Nej! Arc? Nej! Det blev Move som Sonys rörelsekänsliga kontroll fick heta, PlayStation Move. Det var nu, under årets GDC, som kontrollen fick sitt namn och presenterades officiellt för hela världen i sin slutgiltliga design. Nog för att den är tekniskt mer avancerad än Nintendos wiimote, och även ett välkommet inslag, men det är svårt att inte fundera över om vi någonsin hade fått se det här ifall just Nintendo aldrig lanserat Wii, eller åtminstone kontrollmetoden som den innebär.

Videon här nedan presenterar kitet som hastigast i bästa PR-anda. Inget man tappar hakan över, men personligen kan jag knappt vänta på kompatibiliteten med Resident Evil 5, som gjorts möjlig då kontrollen kräver så pass lite av konsolen att man kunnat implementera funktionen i redan existerande spel utan att tumma på övriga fält som grafik och mekanik. Nu kan man ju bara spekulera i om det då i äldre spel kommer som en otrevlig upplåsningsbar feature via PSN och ”en mindre avgift” eller gratis uppdatering.

Till en början verkar dock utbudet lite väl fattigt, men vi får både anta och hoppas att det öppnar upp sig rejält desto närmare släppet vi kommer. Den officiella PlayStation-bloggen säger bland annat att Sony vänder sig till både casual gamers och hardcore-diton redan från start med bland annat Move Party och Sports Champion respektive Dukes och Tiger Woods 2010. Ska man vara ärlig är det där ganska lätt att genomskåda som första klassens säljsnack. Vi vill ju de mer intressanta titlarna från start, som ovan nämnda Resident Evil 5 och även Socom som fått uttalat stöd för Move.

Till detta fick vi även se subkontrollen, den obligatoriska extrakontrollen för mer avancerade spel som kräver två händer av spelaren, vare sig det handlar om plattformshoppande eller skjutande i förstapersonsperspektiv.

Vad som tacksamt tas emot denna gång är att den otympliga sladden som Wii-ägare får dras med mellan kontrollerna är borta. Trådlöst hela vägen, som det ska vara. Hela kontrolluppsättningen kräver dock, om du skulle missat detta, PlayStation Eye, det vill säga den officiella kameran till PlayStation 3. Därför kommer kontrollen att säljas både i paket med kamera och utan för dem som redan äger en sådan. Sony berättar också att kontrollen i vissa fall kommer att levereras med utvalda titlar i specialutgåvor likväl som i komplett paket med konsol och hela köret.

Någon gång i höst får gemene man chansen att spela snygga Wii-spel på sin HDTV. Och självklart låter Sony även hälsa att utannonseringar av fler spel, både från första- och tredjepart såsom square Enix, Konami och Namco Bandai med mera, är att vänta inom det närmaste.

Som ett kärnspel i serien är Final Fantasy XIII det första (om man bortser från alla otaliga konverteringar hit och dit av äldre spel) att gå multiplattform, men varför blev det så egentligen? Square Enix ger oss ett inte alltför förvånande svar, även om vi kan misstänka att ytterligare faktorer spelar in.

Xbox 360 finns nu i så många hushåll både i USA och Europa att detta inte var något vidare svårt beslut att fatta.

Större marknad, fler konsumenter, ökad försäljning, mer cash. Som vanligt alltså. Final Fantasy XIII är dock inte det fösta Final Fantasy-spelet till konsolen. Onlinerollspelet Final Fantasy XI släpptes 2006 efter att tidigare ha introducerats för PlayStation 2 och PC.

Löjligt populära utvecklaren Popcap har relativt nyligen lanserat sin egen tolkning av tower defense-genren till Apples bärbara maskiner, och jag kan redan nu avslöja att Plants vs. Zombies gör sig alldeles förträffligt på min lilla iPod, eller någon annans för den delen också.

Man ska, kort och gott, skydda sitt hus från vågor av sakta men säkert framstapplande zombies. Dessa kommer i rader om fem, så det gäller att jämnt fördela sina anfallsstyrkor för bästa försvar, i det här fallet plantor av olika slag som automatiskt och konstant bombarderar allt inom räckhåll.

Även om spelet skiljer sig från många andra titlar inom genren rent designmässigt känner man sig aldrig vilsen på något sätt. Det är rättframt dödande, med försvar som måste anpassas efter typen av anfallande odöda vare sig de kommer gåendes, springandes, simmandes, flygandes eller körandes. Dock är antalet växter som kan väljas i varje omgång begränsat, så studera fienderna noga inför varje runda då en enda miss kan vara skillnaden mellan vinst och förlust.

Men okej. Det ska erkännas att spelet sällan bjuder på alltför hårt motstånd, vilket kanske kan ses som en nackdel av några. Men det jag mest vill lyfta fram och varna för är att om man spelar på någon maskin som är äldre än iPhone 3GS (eller senaste generationen av iPod 32/64 GB) så är det på gränsen till att spelet i princip avlider när det händer för mycket samtidigt. Vi snackar diabildsvarning, något som jag finner ytterst märkligt då det inte är särskilt grafiskt avancerat på något sätt. Kanske att det kan optimeras med tiden, men i skrivande stund har ännu inget hänt.

Men än dock, har man överseende med detta så är det inget annat än ett fantastiskt roligt litet spel för vem som helst att avnjuta. Nästan så att jag skulle vilja klassa det som något mer än bara rent tidsfördriv, som så mycket annat till formatet. För det här tar jag till och med fram vissa stunder då jag inte måste slå ihjäl tid i väntan på något annat, och bara det är stort för ett iPhone-spel.

Betyg: 4 av 5