Jag har alltid älskat gamla tidningar.
Gulnade, frasiga, kvarglömda i någon gammal låda i en sommarstuga. Som man hittar när man letar efter något typiskt sommarstugigt som tändstickor, en potatisborste eller ett kinaschack, men den där tidningen avbryter sökandet. Istället fastnar man och läser om vad som hänt en julidag för 30 år sedan. Skrattar åt annonser som säljer ett nu utdött mode, förvånas över språket och hur våra prioriteringar förändrats under åren som gått.
Eller tidningarna med många fler år på nacken, flera hundra år gamla, som finns bevarade på mikrofilm i källaren på Universitetsbiblioteket i Lund.
Dagstidningarna som ligger på hög på köksbordet då man kommer hem efter en lång utlandsresa. Som snabbt bläddras igenom, för en uppdatering om vad som har hänt hemma under de dagar ens eget fokus legat någon helt annanstans.
En gammal tidning blir en tidsresa tillbaka till det datum då den levererade senaste nytt. Den berättar mer än vad som var den dagens nyhetshändelser, den säger oss något om tidsandan, stämningen, språket.
Jag har också alltid älskat internet sedan de där första trevande klicken.
I dag kan vi läsa nästan vilken tidning vi vill och gamla nyheter finns (oftast) kvar. Ett oändligt, helt fantastiskt arkiv.
Men det krävs att någon ger oss de gamla artiklarna. Någon som länkar, en sökmotor eller slumpen. Sajternas layout förändras, uppdateras och moderniseras och en länk till en gammal artikel kommer inte längre att förflytta oss i tiden på samma sätt som de som tryckts. Vi måste mer aktivt bevara och minnas nyheter som passerat. Våra barn kommer inte ramla över en gammal hd.se i sommarstugan. Men de kommer på andra sätt kunna upptäcka vad som hände 2013.
I Guardian läser jag om hur de, likt bland annat New York Times, ger ut e-böcker med samlat material.
Artikelserier, texter på ett visst tema eller av en viss skribent kan med i dag rätt enkel teknik samlas i digital bokform för att säljas.
I ett tidningshus finns det otroligt mycket fantastiskt material som mest samlar damm i arkiven. Bilder, artiklar, insändare, numera tv-inslag – att försöka tjäna pengar på det i nya former vore i mina ögon ett mycket mer kreativt och spännande sätt att försöka lösa (en del av) tidningskrisen än att bygga allt högre betalväggar.

För övrigt: Gamla versioner av hd.se, eller andra sajter, finns faktiskt bevarade. Kolla själv på waybackmachine.org.

Tove Hansson