På Bjersgård blir det snurr på mjölkningen
Sten Gyllenstierna stod inför ett vägval för något år sedan. Skulle han lägga ner verksamheten eller bygga ut? Han valde det senare och kommer snart att vara Skånes största mjölkproducent.
Bildmaterial
En raka arbetar kontinuerligt med att forsla bort gödsel mellan båssängarna. På det viset hålls gångarna rena.
Sten Gyllenstjerna i det nya stallet där dagsljuset tas till vara så att lysrören kan vara släckta under dygnets ljusa timmar. Naturlig ventilation gör att inga fläktar behövs.
Den här nöjda kossan tillhörde gänget som nyligen fick flytta in i det nya stallet. Hon ska kalva om någon månad.
Sten Gyllenstierna vid den hypermoderna och jättelika karusellen som är under uppbyggnad. Den har plats för 40 kor som får snurra runt ett varv under själva mjölkningen.
BJERSGÅRD.
Nu byggs det ut för fullt på Bjersgård strax utanför Klippan och mycket snart kommer Sten Gyllenstierna att vara Skånes största mjölkproducent. Då ska det finnas 430 kor och 500 ungdjur på gården vilket leder till att nära 12 000 liter mjölk dagligen hämtas av mejeriet. Mjölkningen kommer att ske från en karusell som har plats för 40 kor.
Ett alldeles nytt stall är uppfört och två gamla ska renoveras så att det blir trivsammare för både kossor och personal. Inga fläktar finns utan man utnyttjar så kallad naturlig ventilation.
— Vi tar in luft från sidorna eftersom nocken är öppen, förklarar Sten Gyllenstierna.
De nya stallen byggs så att mer dagsljus släpps in, något som gör att lysrören inte behöver vara tända dagarna i ända.
— Det blir en himmelsvid skillnad från de gamla stallarna, säger Sten Gyllenstierna. Genom utbyggnaden halverar vi dessutom energiförbrukningen och det känns ju bra med tanke på de stigande energipriserna.
200 kossor bytte upp sig rejält för några veckor sedan då de vände sitt gamla stall ryggen och traskade in i det splitter nya. Här inne har de betydligt behagligare båssängar att ligga på till skillnad från de gamla spaltboxarna. Ovanpå båssängarna, som är 25 centimeter höga, finns en gummimatta och spån så att liggplatsen hålls torr.
— Båssängarna är en viktig detalj, det är där mjölken rinner till medan kon ligger och idisslar, säger Sten Gyllenstierna. Att korna trivs märker vi genom att de gått upp i produktion.
— Här är också behagligt tyst eftersom det inte finns några fläktar som stör, tillägger han.
Utbyggnaden påbörjades i mars i år men tankarna på en sådan fanns förstås långt tidigare.
— Vi fick göra en helt ny miljöprövning och var bland de första i hela Skåne att genomgå den, förklarar Sten Gyllenstierna. Företaget synades in i minsta vrå och det var 16 kriterier som skulle uppfyllas. En enda punkt slapp vi och det var kravet på att det skulle finnas "fjällnära skogar".
Ett år och 1 300 sidor utredningsmaterial senare kunde så arbetet äntligen påbörjas. Redan i november ska allt vara klart.
Hur vågar man sig på en sådan här jättelik utbyggnad?
— Förr eller senare hamnar företag i det läget att man får diskutera om man ska lägga ner eller bygga ut, säger Sten Gyllenstierna.
— Men visst är det så att svenskt lantbruk är synonymt med något negativt. Genomsnittsåldern för en svensk mjölkbonde är så hög som 55-57 år, rekryteringen är väldigt liten och barnen vill oftast inte ta över. Dessutom är stallarna väldigt gamla. Gäller det ett mindre lantbruk är det kärvt.
Sten Gyllenstierna berättar att antalet mjölkbönder har sjunkit från ungefär 20 000 för tio år sedan till knappt 10 000 i dag.
— Den nedåtgående trenden fortsätter. Det har blivit så att mejerierna börjar få svårt att få tag i mjölk.
— Men det är klart att det ska finnas svensk mjölkproduktion, fortsätter Sten Gyllenstierna. Försvinner mjölk från en gård kommer den aldrig tillbaka.
Bjersgård har varit mjölkproducerande sedan 1600-talet och verksamheten har stadigt vuxit. På 1960-talet fanns 90 kor på gården, nu har man 290 i mjökproduktion och 300 ungdjur. Inom kort ska 430 kor och 500 ungdjur finnas. Totalt har gården 14 anställda.
— Den här utbyggnaden är något vi nog borde ha gjort tidigare, säger Sten Gyllenstierna. Den ger en nytändning åt hela företaget.
— Vi har väldigt duktig personal och utbyggnaden är ett sätt att trygga sysselsättningen för dem. Djurskötare är helproffsiga och vill precis som alla andra ha en bra arbetsmiljö. Dessutom brukar det vara så att det som är bra för personalen även är bra för djuren.
I början av september blir det premiär för karusellmjölkningen. Då kommer den första kossan att kliva in i den nyinstallerade karusellen där 40 kor mjölkas samtidigt.
— Tidigare var det mjölkarna som rörde sig, nu är det precis tvärtom, förklarar Sten Gyllenstierna. Det är korna som rör sig i karusellen och två mjölkare sköter hela processen. Samtidigt som en ko går in i karusellen går en ut. Vi räknar med att hinna med 180 kor i timmen.
Sten Gyllenstierna berättar att karusellmjölkning kom till Europa för 10-15 år sedan men att den är rätt ny i Sverige.
På Bjersgård kommer det att gå till så att ungefär 120 kor förs in i en samlingsfålla. Varje ko har en bricka runt halsen, en transponder, där alla uppgifter finns inmatade så när hon passerar en display registreras hur mycket kraftfoder hon ska ha. På så sätt kommer rätt mängd ner till henne i karusellen och sedan kan hon stå där och mumsa medan hon mjölkas och snurrar runt ett varv.
När mjölkningen är klar går kon ut samtidigt som en annan är på ingång.
Varje mjölkning kommer att ta cirka två och en halv timme och då ska 430 kor ha hunnit ta en tur i karusellen.
Efteråt väntar ett snabbt fotbad.
— Kor ska inte heller behöva få liktornar, säger Sten Gyllenstierna.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus