Bioaska sprids för skogens kretslopp
Den mellanlagras i Ljungbyhed men ska tillbaka till skogen. Veckan som gick började bioaskan från högarna på F5-området att spridas.
Bildmaterial
En ombyggd Rottne F9 utrustad med GPS och backkamera hjälper till att få askan på rätt ställe.
Askan kommer från rent biobränsle.
Med hjälp av en ombyggd Rottne F9 utrustad med GPS och backkamera ser Henrik Pedersen till att askan hamna på rätt ställe.
En kaskad av svart pulver sprutar ut åt sidorna från två roterande skivor bakpå den ombyggda skogsmaskinen.
Henrik Pedersen är stolt över att arbeta med något som sluter naturens kretslopp.
— Vi har de minsta maskiner vi kan för att skada skogen så lite som möjligt.
Tre ton aska går åt per hektar.
Tre ton aska går åt per hektar.
Askan kommer från rent biobränsle. Vart fem hundrade ton analyseras för att kontrollera att gränsvärdena för exempelvis tungmetaller hålls.
Bakgrund
• Askan är rester efter förbränning av biobränsle. Huvudsakligen kommer den från värmeverk ägda av Eon och Öresundskraft.
• Askan fuktas, krossas och siktas innan det sprids i skogsmarkerna. Prov tas på vart 500:e ton för att bl a kontrollera att gränsvärden för tungmetaller hålls.
• Transporter sker via Krika. Som mest kommer det att röra sig om 300 lastbilstransporter till och från lagret per år.
• Högen växer långsamt. Just nu finns runt 2,,000 ton aska på flygplatsen mot tillåtna 9,,500 ton.
KLIPPAN.
Henrik Pedersen kliver in i hytten på sin ombyggda gallringsmaskin. Snart rullar de åtta, breda hjulen på gallringsvägarna i ett parti blandskog nordväst om Norra Rörum.
Ibland återvänder han till skogsbilvägen där två stora lastflak med aska står placerade. Från behållaren baktill på maskinen matas det svarta pulvret ut mot två spridare av samma typ som bönderna använder när de kalkar sina åkrar. Snart täcks marken med ett tunt lager. Även trädstammarna får sig en dusch, men askan är preparerad för att inte göra skada.
-Om några dagar har det mesta regnat ner i marken. Efter en månad syns ingenting, säger Henrik Pedersen.
Han arbetar för det lilla familjeföretaget Askungen från Markaryd som sedan förra året använt gamla, obrukbara flygbanor vid Ljungbyheds flygplats för mellanlagring av bioaska. Askungen har liknande lager på sex andra orter i mellersta och södra Sverige. Från Ljungbyhed ska askan köras ut i skogar på en radie av ungefär fem mil. Först ut är Norra Rörum. Målet är att ha så lite transporter på lastbil som möjligt.
Spridningen görs en gång under skogens omloppstid. Alltså ungefär en gång på mellan 50 och 80 år. I år ska runt 15000 ton spridas. Men det är ingen risk att man får slut på skog att sprida i, tror Henrik Pedersen.
-Det finns massor att göra i de här trakterna. Men till just den här platsen kommer jag aldrig tillbaka.
I det moderna skogsbruket tas toppar och grenar tillvara vid avverkning. Istället för att multna ner och bli ny näring till skogen omvandlas de till flis och bränsle de biovärmeverk som byggs i en allt raskare takt runt om i Sverige. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket vill att askan som blir kvar efter förbränningen ska tillbaka till skogen. Kretsloppet måste slutas. Annars utarmas marken på sikt. I första hand är målet att jorden ska må bra. Men forskning visar också att träden växer något bättre efteråt.
Spridningen sker i samarbete med myndigheten. Kvaliteten på askan måste kontrolleras både hos producenten och entreprenören.
Det är Skogsstyrelsen som kontaktar skogsägare och bestämmer var och när askan ska spridas.
Kostnaden för spridningen är blygsam för markägaren, cirka 150 kronor per hektar. Det täcker planeringen hos myndigheten. Det entreprenörer som Askungen lever på är att värmeverken betalar för att bli av med askan.
-Det är en restprodukt för dem. Men för oss är det en otrolig resurs, säger Henrik Pedersen.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus