Treklövern krävde visning före begravningen
Mitt i chocken efter en älskad fars död, begärde Treklövern att Katarina Björklund skulle ta beslut om att visa hans lägenhet. Rätt enligt hyreslagen, men bemötandet kan bli bättre, säger vd Ulf Bengtsson.
Bildmaterial
Bröllopsfotot från 1960-talet visar två leende ungdomar. Katarina Björklunds mamma dog när hon var tolv, med pappan hade hon ett nära förhållande.
— Han var här ofta, vi spelade kort och snackade lite skit.
Respektlöst och kallt. Det tycker Katarina Björklund och Treklöverns bemötande efter pappan Bror Högbergs död.
Klippan. Det var den 19 augusti. Katarina Björklunds far Bror Högberg hade inte gått att nå på hela söndagen och dottern blev orolig.
— Han såg lite trött ut när han var här hos mig på lördagen, jag tänkte att han hade blivit förkyld och kanske var för dålig för att svara, berättar hon.
På måndagen ringde hon och maken till Brors vän och granne som hade nyckeln till lägenheten. Det var också vännen som fann honom död.
— Det var hjärtat, det var i alla fall vad läkaren trodde. Min pappa var en sådan där envis gammal gubbe som aldrig skulle vara sjuk, aldrig missa en dag på jobbet. Han var en bra människa, ärlig och plikttrogen, säger Katarina Björklund.
Vid 61 år var pappan arbetslös efter ett helt yrkesliv på Klippans Pappersbruk, men ryckte ibland in och jobbade. Tanken på att han skulle dö var avlägsen och Katarina Björklund blev chockad efter beskedet. Därför var det hennes man Per som fick ringa till kommunala bostadsbolaget Treklövern och fråga hur de skulle göra med kontraktet. Han fick besked om att uppsägningstiden vid dödsfall är en månad.
— Sedan sa de att de ville ha visning av lägenheten så fort som möjligt. Men jag hade svårt att ta in, det är väl inte det första man tänker på? säger hon.
Enligt dödsattesten hade Katarina Björklunds far troligen avlidit två dagar innan han hittades. Därför arrangerades begravningen ovanligt tidigt, redan åtta dagar efter upptäckten.
Dagen innan ringer en handläggare från Treklövern till Katarina Björklund. Denna gång är tonen i samtalet tydligare — Katarina måste förstå att bostadsbolaget behöver visa lägenheten för intresserade. Det kan inte skjutas upp till uppsägningsmånadens slut.
— Jag blev helt nollställd. De ville att jag skulle släppa in helt främmande människor i min fars hem, med alla hans grejor kvar.
Samtalet slutade med en vägran från Katarina Björklund. Efter det har hon inte blivit kontaktad, bara fått skriftlig information om slutbesiktningsdatum.
— Först var jag mest ledsen, men när jag tänkt mer på det har jag blivit arg istället. Min pappa bodde hos dem så länge som Treklövern har funnits. De kunde ha visat mer respekt.
Hur skulle du vilja ha blivit bemött?
— De kunde gärna ha väntat lite med att fråga om visning, åtminstone till efter begravningen. Om de hade ringt då, beklagat sorgen och gett mig tid att ta bort hans personliga grejor så hade det inte varit några problem.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus