Färre springvikarier när personalen själva lägger schema
På avdelningen Björkstigen på Åbyhem har en ny arbetsmodell testats under nästan ett år. Färre vikarietimmar har behövts när personalen själva lägger sitt schema. Både anställda och chefer är positiva. Nu utökas försöket till hela äldreomsorgen.
Bildmaterial
När personalen själva får lägga schema behövs färre vikarietimmar. Ellen Persson är 96 år, ser dåligt, och vill helst möta personal hon känner, som undersköterskan Ulrika Nilsson.
Lena Åberg, enhetschef och Jessica Gullstrand, samordnare ser på när undersköterskan Ulrika Nilsson visar hur schemat läggs.
När personalen själva får lägga schema behövs färre vikarietimmar. Ellen Persson är 96 år, ser dåligt, och vill helst möta personal hon känner, som undersköterskan Ulrika Nilsson.
Så fungerar arbetstidsmodellen
#Enhetschef lägger in i ett dataprogram hur mycket personal som behövs under schemaperioden, i detta fall sex veckor.
#Personalen har två veckor på sig att lägga in sitt personliga önskeschema, utan hänsyn till andra. Man kan också lägga veto mot arbetspass man inte vill jobba. Sedan följer ytterligare två veckor när de olika önskemålen jämkas mot verkligheten.
#Om de anställda själva inte kan lösa pusslet går bollen tillbaka till chefen. Denna kan använda en funktion i programmet. Då får de anställda som tidigare varit mest flexibla igenom sina önskemål.
#Ett kollektivavtal tecknades i år med Kommunal om att införa en timbank där man maximalt kan ligga 20 timmar plus eller minus. Frivilligt extraarbete kan antingen sparas i timbanken och tas ut en annan gång, eller fås i pengar.
Klippan. Undersköterskan Ulrica Nilsson öppnar dörren till Ellen Perssons rum på Åbyhem. Hon är 96 år, ser dåligt, men tar dagliga promenader. Fast den här dagen har halkan satt stopp.
— Vill du ha lite frukt? undrar Ulrica Nilsson och så diskuterar de en ljudbok som Ellen just nu lyssnar på.
Att personalen på avdelningen Björkstigen under våren och hösten testat ett nytt sätt att fördela arbetspassen har hon egentligen inte märkt. Mer än på ett sätt. Sedan Time Care infördes har behovet av timvikarier minskat. Istället har den ordinarie personalens tjänstegrad höjts upp lite. Det tycker hon är bra.
— Det är viktigt att det är samma personer som kommer, människor som man känner och har förtroende för, säger Ellen Persson.
Ulrica Nilsson har arbetat inom äldreomsorgen sedan hon slutade skolan. Hon ser många fördelar med det datorbaserade systemet där individuella önskemål för mer plats.
— Man kan styra mer. Det har blivit lättare att vara med på aktiviteter och familjekalas, säger hon och räknar upp fler fördelar, som att det blir mindre tråkigt när schemat ser olika ut från vecka till vecka och att man får jobba med flera olika arbetskamrater.
Vakanser och ledigheter löser de anställda numera oftare själva. Under huvudsemestern förra året användes timvikarier 829 timmar på avdelningen Björkstigen. I år blev det 475 timmar. Det sparar pengar också, men enhetschef Lena Åberg tycker att valfrihet och personalens ökade närvaro är viktigare.
— Vi kan se att vi har haft mindre sjukdom än vanligt. Och sjukvakanser löser vi lättare.
I den utvärdering som gjorts av personalen på avdelningen är de deltidsarbetande mest nöjda. Har man en heltidstjänst är det svårare att jobba in tid som kan tas ut en annan gång. Några tycker också att det kan vara svårt att hinna med att arbeta med schemat på arbetstid.
— Men det är så det är meningen att det ska fungera, säger Lena Åberg.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus