Svagt plusresultat för Klippan
Trots stora ekonomiska problem i flera nämnder under hösten slutar Klippans kommun på ett plus för 2011. Men resultatet på 2,4 miljoner är svagt jämfört med föregående år.
KLIPPAN. Klippans kommun har några bra ekonomiska år bakom sig. Klippans förra bokslut från 2010 visade ett rekordresultat på drygt 21 miljoner kronor. Året innan, 2009, blev resultatet 17,2 miljoner.
Men den starka ekonomin under 2010 byttes snabbt ut mot ett ekonomiskt ansträngt 2011. Trots det lyckas Klippans kommun som helhet att undvika röda siffror och slutar på ett överskott på 2,4 miljoner. Det visar ekonomikontorets arbete med bokslutet för 2011.
Men ekonomichefen Boje Jarl är inte nöjd.
— Vi ska egentligen ligga på 13-14 miljoner i resultat, då ligger vi rätt, säger han.
Flera av nämnderna har under 2011 brottats med att få rätt på sin ekonomi. Länge såg det ut som om både socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden skulle sluta på mångmiljonunderskott.
Men det preliminära bokslutet visar att barn- och utbildningsnämnden till slut lyckades rätta till underskottet och sluta på ett nollresultat. Visserligen visar gymnasieskolan ett underskott på 5,1 miljoner jämfört med budget, men det vägs upp av överskott inom grund- och förskolan. Överskottet beror bland annat på högre intäkter för skolskjutsar, tjänster som inte tillsatts och föräldraledigheter.
— Det är ganska märkligt att en så stor nämnd hamnar på plus minus noll. Det finns kanske de som tror att vi har fifflat, men det har vi inte, säger Boje Jarl.
För socialnämndens del blev det dock ett underskott på 13,3 miljoner. Nästan 8 miljoner beror på institutionsplaceringar av barn och ungdomar. 4,7 miljoner kronor beror på ett utökat antal nya ärenden med personlig assistans.
Eftersom kommunstyrelsen gick 3,5 miljoner plus och några andra nämnder visade mindre överskott blir det totala resultatet för kommunens nämnder ett underskott på cirka 9 miljoner.
Klippans finansförvaltning visar dock ett överskott på cirka 11 miljoner, vilket beror på högre skatteintäkter än förväntat och lägre pensionskostnader.
Investeringsnivån var under 2011 den högsta på flera år, beroende på bygget av Väpnaren, det nya centralköket och ombyggnader på Snyggatorpsskolan. Hela investeringsbudgeten på 94,2 miljoner användes med råge, vilket är ovanligt. Bygget av det nya äldreboendet innebär också att Klippan ökat sin låneskuld från 7,7 miljoner till nästan 62 miljoner.
Klippan använde under förra året 99,7 procent av sina skatteintäkter till den löpande verksamheten och räntekostnader. Det betyder att det bara blir lite medel över för att med egna pengar finansiera investeringar, amorteringar och fonderingar.
— Vi har sagt att vi ska försöka ligga kring 98 procent, säger Boje Jarl.
År 2010 var motsvarande siffra 97 procent och år 2009 var den 97,7 procent.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus