Matte på lek om eleverna får välja
Ny teknik, fortbildning och en bank med mattelaborationer är stommen i Klippans matematikprojekt. Målet är att göra matten roligare och få fler elever godkända.
Bildmaterial
Mattias Nilsen och David Mårtensson får hjälp av matteläraren Jonas Abrahamsson med att förstå procenträkning.
Annika Lang går igenom resultatet med Micki Ågren, Joel Ahlberg och Emil Eriksson.
Matte och NO-lärare Annika Lang började använda laborationerna och IT-verktygen i höstas och tycker att hon fått aktivare elever på lektionerna.
Matteprojektet
Finansieras genom 1,2 miljoner kronor i statligt bidrag från Skolverket och pågår under åren 2010 till 2012 för mattelärare i årskurs sju till nio.
Målet är att eleverna ska få bättre måluppfyllelse, tycka matte roligt och att fler ska komma in på nationella program på gymnasiet. Projektet utvärderas av Malmö högskola.
Pengarna används dels till modern teknik och utrustning, dels till att samla kommunens mattelärare till fortbildning flera heldagar per termin. Dessutom har ett flertal studieresor genomförts.
Genom IT-portalen Pingpong, dit alla Klippans skolor är anslutna, finns en gemensam bank av matteövningar och länkar till matteföreläsningar på youtube.
Klippan. – Men kom igen nu, ni kan inte låta mig vinna!
Matte- och NO-läraren Annika Lang på Snyggatorpsskolan har just startat en mattelektion med 8b:1. På activeboard bredvid den vita tavlan styr hon med hjälp av ett pennverktyg ett logikspel där eleverna deltar. Efter uppvärmningen blir det mattelaboration – i dag om bråk och procenträkning. Eleverna får ut uppgiften tillsammans med ett pärlarmband i plast. Hur stor andel av dem är gröna? Och vad blir det i procent?
Annika Lang och de andra mattelärarna på högstadiet i Klippan och Ljungbyhed har arbetat med Matteverkstaden sedan i höstas. Förutom IT-teknik i klassrummet med activeboards och ipads där eleverna kan spela olika pedagogiska räknespel, handlar det för henne mycket om de gröna och vita plastlådorna i rader längs ena väggen. I dem finns olika mattelaborationer som tillsammans täcker in hela mattekursen i årskurs f till 9.
– Man kan säga att jag slipper en del av planeringsarbetet. Det finns redan färdigt. Det man ser så här långt är framför allt att eleverna tycker att det är roligt. De är mer aktiva på lektionerna, säger hon.
Många av övningarna i plastlådorna har hämtats från nationella kunskapscenter för matematik, andra bygger på idéer från studiebesök eller från kollegor i Klippan. Laborationen med armbanden har till exempel en lärare från Tegelbruksskolan i Klippan kommit på.
Ofta används material i laborationerna som eleverna har lätt att uppleva som konkreta och verklighetsförankrade. Jonas Abrahamsson, projektledare för matteverkstaden i Klippan, visar hur man använder böjbara elektrikerrör för att åskådliggöra ett grundläggande matematikbegrepp som omkrets. Han tycker själv att det är fortbildningen och möjligheten för mattelärare i kommunen att träffas och dela erfarenheter och tips som är den kanske viktigaste förutsättningen i matteprojektet.
– Vi har blivit bättre på att ta och ge kritik. Ingen har den där känslan längre att ingen ska titta på vad jag gör. Pedagogens roll måste lyftas, säger han.
Eleverna i 8b:1 på Snyggatorp är samstämmiga: matte har blivit roligare. Att skolan dessutom fått en nyrenoverad "matteverkstad" där allt mattematerial finns samlat är ett extra plus.
– Lektionerna är mer lekfulla nu, det blir inte bara att jobba i boken, säger eleven Hanna Nilsson.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus