Två gårdar – olika beslut

Hur ska landskapsbildsskyddet vid Söderåsen tolkas? Hans Wretensjö vill bygga två hästgårdar strax utanför Krika by. Den ena får ja – den andra nej. Men på sikt kan skyddet för landskapet förändras. Det anses föråldrad.

Schäfern Roffe hoppar lyckligt runt i gräset på det sju hektar stora markområdet vid foten av Söderåsen. I söder syns en upphöjd talldunge som skymmer husse och markägare Hans Wretensjös andra stora tomt på elva hektar. Där fick han redan 2006 kommunalt bygglov och tillstånd av länsstyrelsen att uppföra en hästgård för eget bruk. Men när bygglovet för tomten bredvid skulle prövas blev det stopp.

– Jag är inte ute efter att exploatera, det ena huset ska jag bo i själv och det andra är till barnen om de är intresserade, säger han.

Marken är en del av den gård som familjen köpte 1999 och bodde på fram till för några år sedan. Båda de planerade husen är tänkta att ligga intill en trädridå och i anslutning till det asfalterade vägsystem som militären lämnat efter sig i Krika. Att byggnaderna inte ska bryta siktfältet mot Söderåsen är viktigt i landskapsbildsskyddet. Både höjd och placeringen ändrades just för den sakens skull, efter diskussioner med handläggare på länsstyrelsen.

Ändå blev det nej när myndigheten skulle pröva bygglovet.

– Jag känner mig lite lurad. Naturligtvis finns det utrymme för byggnation, annars blir Krika en by som sakta dör, säger Hans Wretensjö som funderar på att överklaga vidare.

Paul Eric Jönsson, enhetschef Naturvårdsenheten, trycker på det som var huvudskälet till att länsstyrelsen sa nej.

– Det finns någon slags kumulativ effekt. Ett hus kanske inte påverkar så mycket, två hus gör det. Till slut blir det en stor påverkan på miljön, säger han.

Att de två tomterna i dag avgränsas av en trädridå är inte heller givet för all framtid. Beslutet har också överprövats av Mark- och miljödomstolen i Växjö som avslog Hans Wretensjös överklagan av samma skäl.

– Vi har varit välvilligt inställda, men det var inte så att vi gav några löften om att det skulle gå bra. De här bedömningarna är jättesvåra, säger Paul Eric Jönsson.

En ödets ironi är att marken som Hans Wretensjö vill bygga på ligger precis där landskapsbildsskyddet slutar. På andra sidan vägen upphör det. Men hur skyddet ska se ut i framtiden är oklart, eller om det ens finns kvar. På länsstyrelsen pågår just nu en översyn av landskapsbildsskyddet som inte har haft stöd i Miljöbalken sedan 1975. Det anses omodernt och kommer ibland i konflikt med nyare lagstiftning.

– De här reglerna kom till på 1960-talet när det var en ohämmad bebyggelse av framför allt fritidshus i Skåne. I backspegeln ska vi nog ändå vara glada över att det funnits, säger Paul Eric Jönsson.

Annsofie Wieland
annsofie.wieland@hd.se 042-489 94 32