Klippan halkar efter i skattekraft

Klippan har tappat i skattekraft både jämfört med Skåne och riket under de senaste decennierna. Klippan har dessutom en av de lägsta skattekrafterna i landet. Som kompensation får kommunen 186 miljoner i statligt utjämningsbidrag.

Skattekraften visar hur stora förvärvsinkomster invånarna i en kommun har.

– Skattekraften i Klippan är låg. Klippanbon tjänar inte så mycket pengar jämfört med hur det är i många andra kommuner. De som tjänar mycket och jobbar här, bor på annat håll, säger kommunens ekonomichef Boje Jarl.

Klippan kan inte uppvisa någon stark utveckling av skattekraften de senaste decennierna. Tvärtom.

Under perioden 1995-2012 ökade Klippan sitt skatteunderlag och skattekraften per invånare från 81 545 kronor till 147 751. Det är en ökning med 81 procent.

Men under samma period ökade de skånska kommunerna i genomsnitt från 88 098 till 163 600, eller med 86 procent – det vill säga flera procentenheter mer än i Klippan.

För riket är ökningen ännu högre. Från 92 260 till 176 054 – en ökning på 91 procent.

Klippan har alltså halkat efter både Skåne och riket i skattekraft.

– Det kanske inte är så att vi tappat, utan att omgivningen gått snabbare fram. På riksnivån kommer man inte ifrån att det beror på Stockholm och det hetare klimat som finns där, säger kommunalrådet Bengt Svensson (M).

Han pekar på flera olika faktorer som kan förklara Klippans låga skattekraft. En är den lägre utbildningsnivån bland befolkningen. Det innebär ofta anställningar med lägre löner.

– Det finns också en annan kultur här vad gäller hur mycket man vill jobba. Vi har fler familjer där någon i familjen väljer att stanna hemma en längre tid med barnen, säger Bengt Svensson.

En låg skattekraft kan enligt ekonomichefen Boje Jarl betyda att konsumtionen på orten blir lägre, eftersom folk helt enkelt inte har så mycket pengar att handla för.

– Jag utesluter inte att det är så, men jag tror att grundproblemet är att alltför många åker i väg och handlar, oavsett vilken ekonomi de har, säger Bengt Svensson.

– Det yttersta problemet för oss är att det är svårare att få ett ordentligt tryck på villamarknaden. Genom att det kostar mer att köpa en villa i Helsingborg eller Ängelholm blir det människor med högre inkomster som väljer att bo där. Det är bara att konstatera att kustkommunerna får en annan befolkningssammansättning, säger Bengt Svensson.

Samtidigt säger han att det finns människor med kvalificerade yrken som valt att bosätta sig i Klippans kommun för det lägre tempot.

– Man kan fråga sig vad det speedade samhället med höga inkomster som flyr iväg i en konsumtion har för värde i sig, säger han.

Men det är inget stort problem att Klippan har en låg skattekraft så länge det statliga inkomstutjämningssystemet finns. Det fördelar om inkomster mellan kommunerna så att skatteunderlaget per invånare i Sveriges kommuner ska bli likvärdigt. Klippans kommun får i år 186 miljoner i bidrag från systemet för att invånarna inte ska riskera en sämre service.

– Vår befolkning har kanske också en mer sansad syn på vad kommunen ska tillhandahålla och är kanske inte samma kravmaskiner som i andra kommuner, säger Bengt Svensson.

Nicklas Nordström
nicklas.nordstrom@hd.se 042-489 91 41