Strykjärnen får inte upp ångan
Bildmaterial
Philips GC4490. Bäst i test.
Fakta Så gjordes testet
Swerea IVF i Mölndal har på Testfaktas uppdrag jämfört sju ångstrykjärn avseende slätgörning, värmeförmåga, starttid och ångkapacitet.
Två exemplar av varje fabrikat skickades in till laboratoriet.
Laboratoriet undersökte hur slätt strykjärnen stryker. Två tyg i bomull och två tyg i viskos skrynklades genom att fuktas i klimatskåp i två timmar och hängtorka i 24 timmar. Därefter testade laboratoriepersonalen varje strykjärn genom att föra det fram och tillbaka under 60 sekunder över tygens längd- och breddriktning. Endast strykjärnens egen vikt användes som presskraft.
Efter själva strykningen fick tygen återigen hängtorka i 24 timmar och sedan bedömde laboratoriepersonalen slätheten enligt standarden AATCC. Bedömningen gjordes på en betygskala från 1 till 5 där 5 är bäst.
Strykjärn har tre olika temperaturlägen med pricksymboler (1,2 eller 3 prickar) för olika tygtyper.
Enligt standarden får temperaturen vid en prick inte överstiga 110 grader, vid två prickar 150 grader och vid tre prickar 200 grader. Så länge man inte överstiger dessa max-gränser är det dock bättre ju högre temperatur järnen kommer upp i.
Laboratoriet mätte strykjärnens temperatur under fem minuter. Vid mätningen noterades lägsta och högsta temperatur samt medeltemperaturen för en, två, tre prickar samt vid max-läge. Inget strykjärn översteg max-temperaturen för något läge. Däremot skiljde det i medeltemperatur mellan fabrikaten.
Alla strykjärn har en lampa som slocknar när den har kommit upp i önskad temperatur (enligt tillverkaren).
Laboratoriet mätte hur lång tid det tar för strykjärnens lampa att slockna samt temperaturen när detta sker vid en, två och tre prickar.
Varje strykjärn ställdes in på tre prickar och maximal ångnivå. Vattenbehållaren fylldes till max. Därefter mättes ångkapaciteten genom att laboratoriet vägde strykjärnet före och efter en minuts användning. Resultatet redovisas som gram vatten/minut och är ett medelvärde av tre mätningar. Laboratoriet mätte dessutom antalet puffar som strykjärnen ger ifrån sig samt väntetiden mellan puffarna. Ju fler puffar på raken och ju kortare väntetid, desto snabbare går själva strykningen
Testresultaten i de olika momenten har betygsatts på en skala från 1-5, där 5 är bäst. Delmomenten har viktats samman till ett totalbetyg enligt följande: slätgörning 50 procent, väremeförmåga 20 procent, starttid 10 procent, ångkapacitet 20 procent.
Konsument. Läs testet i pdf-format
De flesta skulle nog slippa stryka sina skjortor och blusar. Men få har väl råd med egen butler. Testfakta gav textillaboratoriet Swerea IVF i Mölndal jämföra sju vanliga ångstrykjärn i prisspannet 300 kronor till 900 kronor. Resultaten är inte särskilt upplyftande – åtminstone inte för den som har mycket bomullskläder i garderoben.
Varje strykjärn fick under standardiserade former stryka två skrynkliga bomullstyg och två tyg i viskos. Efter strykningen bedömde laboratoriet hur släta tygen var utifrån en amerikansk branschstandard.
Viskos klarar flera av strykjärnen hyfsat. Och skillnaden är tydlig mellan OBH som är bäst och Tefal och Bosch som är sämst. Men när det kommer till bomullstyg är det ingen skillnad alls mellan järnen. Alla strykjärn är helt enkelt lika dåliga och får betyget 1,5 av 5.
– Bomull är svårare att få slätt och det krävs högre temperatur och mer ånga, säger Helena Hjärtnäs, testledare på Swerea IVF.
Testet visar också att strykjärnen inte kommer upp i rätt temperaturer. För bomullstyg (tre prickar) ska temperaturen helst ligga på strax under 200 grader för att ge ett så bra resultat som möjligt. Men inget märke kommer upp i mer än 180 grader. Och tittar man på medeltemperaturen är det flera järn ligger på omkring 150 grader.
– Med de här strykjärnen behöver man vrida på max-läget när man stryker bomull. Det stämmer bättre överens med rekommenderad temperatur för bomull, säger Helena Hjärtnäs.
I betygsättningen av strykjärnens värmeförmåga har även hänsyn tagits till skillnaden mellan högsta och lägsta temperatur.
– Det är viktigt att strykjärnet ger en hög men också jämn temperatur. Tittar man på exempelvis Melissa så skiljer det över 50 grader mellan högsta och lägsta temperatur vid tre prickar. Det är väldigt mycket, säger Helena Hjärtnäs.
För bomullstyg är även vattenångan viktig för strykresultatet. Men inte heller ångkapaciteten håller vad den lovar. Flera strykjärn deklarerar en ångkapacitet på 40 eller 50 gram vatten per minut. Men bara Philips når över 30 gram.
– Den enda som håller var den lovar är Melissa men de lovar å andra sidan minst, säger Helena Hjärtnäs.
En annan aspekt av ångkapaciteten är hur snabbt och effektivt strykjärnet puffar ut vattenångan. Med Philips får man 14 puffar och därefter måste man vänta i fem sekunder. Det kan jämföras med Bosch som ger tre puffar och sedan måste man vänta i hela 20 sekunder.
– Det här har mer med tid än kvalitet att göra. Ju fler puffar på raken och ju kortare väntetid, desto snabbare går själva strykningen.
Att just tidsaspekten är viktig kan säkert många stressade morgonstrykare skriva under på. Därför jämförde laboratoriet även hur lång tid det tar för varje strykjärn att bli varmt. Eller rättare sagt – tills dess att lampan släcks. För även om strykjärnen i testet är snabba på att slockna betyder det inte att de är tillräckligt varma, visar laboratoriets mätningar. Ställer man in järnen på bomull är det till exempel bara Philips som har en okej starttemperatur. Övriga kommer inte upp i mer än dryga 100 grader vilket är långt under de 200 grader som eftersträvas. Här verkar det alltså som att tillverkarnas iver över att visa upp en snabb start snarare går ut över strykresultatet.
– Ja, att stryka en bomullsskjorta vid hundra 100 grader är inte särskilt lätt. Man bör nog vänta ytterligare en stund efter att lampan släckts, säger Helena Hjärtnäs.
En som inte är särskilt förvånad över de dåliga testresultaten är Daniel Özboyaci, vice vd på Sturebadstvätten som tvättar och stryker kläder och linne åt flera fashionabla hotell i Stockholm. Han tror att mycket hänger på strykjärnens ångkapacitet.
– För att få ett bra resultat krävs det en bit över 30 gram vatten per minut. Samtidigt är det svårt att få det riktigt slätt utan den typ av pressar som vi använder, säger han.
Vad ska man tänka på när man använder ett ångstrykjärn?
– Se till att vattenaggregatet är helt fyllt, annars fungerar inte det inte som det ska. Har man inte använt strykjärnet på länge ska man låta det ånga ut ordentligt och börja med att stryka på en handduk. Ibland kan det bildas avlagringar som ger fläckar, säger Daniel Özboyaci.
– Ett annat bra tips är att sträcka och dra i plagget som man ska stryka så blir det lättare att få det slätt. Ofta krymper tyget något i tvätten.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus