En Gunhild åt alla!
JENNY PETERSSON. På Skurups journalistlinje fick vi elever lära oss vikten av att affirmera. I början greppade jag inte vad lärar-Anders menade. Tyckte mest att det var mumbo jumbo. Men han pratade så ofta och varmt om affirmationens makt att alltihop blev som en enda härlig affirmation.
Hans recept för dåligt självförtroende och allmän mental glåmighet var att varje morgon börja framför spegeln. Med ett rejält leende skulle man upprepa det man ville skulle hända. Typ: ”Jag är coolast i Skåne” eller ”Jag är värd den största framgång”. Om man tragglade samma mantra tillräckligt ofta och med tilltagande energi skulle affirmationen bli verklighet.
Jag har lämnat Skurup för länge sedan, och har fortfarande inte börjat affirmera. Fast så här i januaris uppkörda hjulspår skulle det verkligen behövas.
En som är drottning av positivt tänkande är musikern Gunhild Carling. En iskall förmiddag fikade jag hemma i hennes vardagsrum. Bland småbarnsleksaker och alla slags instrument utspridda i vardagsrummet, odefinierbart klibb på parketten och en skohög värd att liknas vid Kullaberg i hallen, for hon runt med energi lika stor som ett helt solsystem. Gunhild bekymrar sig inte om någonting. Hon utstrålar stjärnglans även om en svårt barrande julgran gjorde sitt för att locka fram efter-festen-tristessen. Hemligheten är en medveten sorglöshet och ett mod att bejaka allt som är roligt i livet. Alltså positivt tänkande.
Gunhild Carling vet vikten av att högt för sig själv, och alla som vill lyssna, upprepa att hon är fantastisk, att hon är omsvärmad och att hon kan lyckas. Vi har allt att lära av multitalangen i Stockamöllan.
Kommentarer
Artikeln har inga kommentarer ännu, bli först med att lämna en egen kommentar