Lars Andreasson: Om hoten mot Lars Vilks
Lars Andreasson. Varför krångla till det så?
Kan man undra när man läser om hur en kvinna i Amerika och fyra män samt tre kvinnor på Irland har kokat ihop en mordkomplott på en enkel svensk konstnär. Själv har jag stött på konstnären ett par gånger det senaste året och varje gång kunde jag utan minsta problem haft ihjäl honom om jag hade varit på det humöret.
Det var jag inte även om jag tycker att han borde utveckla Nimis i stället för att rita fåniga rondellhundar.
Många har gjort sig lustiga över att Lars Vilks har valt en yxa som vapen mot den internationella terrorismen. Jag tror den där yxan är ett precis lagom svar på det aktuella hotet mot hans person. Allvarligare än så är det inte. Men vi journalister i mainstream media tycks plötsligt förlora förmågan att tänka logiskt inför den avlägsna möjligheten till en spektakulär terroristattack i närmiljö. Liksom ett antal terroristexperter som lyckliga låtsas ha svar på alla våra ångestpumpande frågor.
Å ena sidan slår de entusiastiskt fast att terrornätverkens nya taktik är att rekrytera blonda kvinnor, folk med EU-pass, eller något annat valfritt nytt, beroende på vad som är aktuellt för tillfället. Å andra sidan måste de ju gardera sig så då konstaterar de att Jihad Jane, eller vad det aktuella psykfallet råkar kalla sig, har varit slarvig under planeringsstadiet.
Nu har de flesta i Irland släppts och amerikanskans terrorplaner räcker möjligen till bed & breakfast på Guantanamo men knappast till något långtgående straff i en riktig domstol.
Nej, ni kan nog räkna bort större delen av de planerade terroristattacker som vi journalister utsätter er för. De är mest ett resultat av sammanfallande intressen hos knäppskallar, mainstream media och antiterroristetablissemanget.
De riktiga terroristerna är dessvärre lite smartare men dessbättre ganska sällsynta.
Det är dom jävlarna som har sett till att man inte kan ha schampo eller en flaska vin i handbagaget när man flyger till Stockholm. Inte Jihad Jane.
Det finns ett ställe på Colaba Causeway i Mumbai som heter Leopold Café. Det har varit ett av stans hetaste inneställe i decennier. I princip sedan det öppnade för 130 år sedan och alla som har varit där förstår varför. Sedan några år tillbaka är Leopold hysteriskt upphaussat.
Den ena orsaken är att Leopold Café har en central roll i succéromanen Shantaram så nu sitter varenda ryggsäcksluffare där och sippar på falooda djupt försjunkna i sina tummade Shantaram.
Den andra orsaken är Lashkar-e-Taiba.
I november 2008 höll den pakistanska terrorgruppen Mumbai i ett järngrepp i flera dagar och tog mer än 170 personer med sig i döden. De olika målen för attacken var väl utvalda. Leopold var ett. Ett tiotal människor dog och massor skadades. Ägarna har varit noga med att inte exploatera händelsen men det spelar ingen roll. Leo´s, som vi som har varit där kallar stället, har fått ett makabert turistuppsving.
Antagligen skulle det bli samma sak med Nimis om några riktiga terrorister bestämde sig för att döda en enkel konstnär i utkanten av världen. Det känns lite okänsligt att skriva så. Men jag tror inte att Vilks tar illa upp. Och skulle han göra det struntar jag i det. Han får finna sig i att bli en del av mitt eget lilla provokationsprojekt.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus