När tigerns år blir kaninens
Göran Leijonhufvud om det kinesiska nyårsfirandet.
Göran Leijonhufvud. Vi går i dag in i Kaninens år enligt den kinesiska kalendern. Som vanligt inför nyåret grips Peking av ett kollektivt vansinne. Alla ska samtidigt ta sig till hembygden och besöka föräldrarna. Och gåvor ska alla ha med sig. Det är som att slå samman vår julafton, vårt nyår och början på industrisemestern.
På behörigt och tillfälligt avstånd i Sverige försöker jag tänka tillbaka på det gångna Tigerns år.
Vad hände i den kinesiska huvudstaden? Två nyheter som kom samma vecka mot slutet av året står ut. Fastän mycket olika speglar de grundläggande förändringar. Dels släcktes stålverket ner. Dels restes en staty av Konfucius.
Huvudstadens stålverk Shougang var ett jättelikt industrikomplex ett par mil väster om centrum, väster om Himmelska fridens torg. Det var en stad i staden som anlades på 1950-talet. Den nya folkrepublikens ledare Mao Zedong ville se fabriksskorstenar omkring sig. De symboliserade framsteg och stålverket var den allra främsta symbolen för den nya tiden.
Men de senaste två årtiondena har ledarna ändrat uppfattning när det gäller att ha fabriker i innerstaden. Det beror på att industrierna förorenar. Men det beror också på att markvärdena stiger så kraftigt att det är mera lönsamt att riva fabrikerna och bygga bostäder och kontor – och ledarna och deras familjer får sin andel av de nya rikedomarna genom poster i de kommunala fastighetsbolagen.
Det var alltid en och samma chockartade upplevelse att ta sig igenom stålverksstaden på väg mot Västra bergen och se hur den tjocka röken bolmade ut och hur sotigt och smutsigt allting var.
Nu har hela komplexet flyttat 22 mil ut mot kusten. Den 13 januari stängdes den sista verkstaden i Peking. Det markerar huvudstadens övergång till att bli nästan helt och hållet en administrativ tjänstestad och finansiellt centrum. Fabriksskorstenar ser vi bara långt ut i förorterna och om Mao Zedong var i livet skulle han inte se någon rök komma ut ur dem, så stränga är miljökraven.
Och om han var i livet skulle han förbluffas och förargas över att dagens ledare av kommunistpartiet har låtit uppföra en väldigt stor staty av Konfucius vid Himmelska fridens torg – inte alls långt från maosoleet där Mao ligger balsamerad.
För de kommunistiska revolutionärerna stod Konfucius för nästan allting som de slogs emot. Den gamle tänkaren, som levde 551-479 före vår tideräkning, representerade det feodala och konservativa samhället. I århundraden hade kejsarmakten använt hans läror för att ingjuta disciplin och lydnad i ett mycket hierarkiskt samhälle.
Men han har gjort comeback. Återigen uttolkas hans läror av statsmakten för dess syften.
I dag åkallar kommunistiska partiets ledare Hu Jintao den gamle mästaren när han talar om värdet av ”harmoni” och ”stabilitet”.
Men vad han egentligen säger är: ”Sitt still i båten och bråka inte, tänk på harmonin, inte på klyftorna i samhället, och säg framför allt inget ont om enpartiväldet!”
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus