Världen i våra ögon
Bildmaterial
Kultur. Tidskriften Karavan är inte bara en utblick i den litterära världen, rent geografiskt, den låter sig också vara en blick som vill bli prövad.
När man i nya numret 1/2008 låter kenyanske författaren Binyavanga Wainaina förklara litteraturens schabloner, ger han en rad tips: se Afrika som ett land, visa upp en masai ett naket bröst en AK-47:a på omslaget, absolut inte en välmående afrikan såvida inte författaren redan vunnit Nobelpriset. Alltså, det handlar inte enbart om vår egen kolonialt invanda blick, även författarrösten är en kommersiell spelare på marknaden, om den är förlagsstyrd eller ej. Det är ett memento man även tar med sig då man läser om utgivningen i väst av pseudonymen Nedjmas "Mandeln", om en muslimsk kvinnas erotiska uppvaknande. Här skriver Christina Kullberg intressant just om hur boken utformats utifrån de kulturella förväntningar den har på sig, och hur det syns i omslag, undertitlar, baksidestext.
Annars är numrets tema Julio Cortázar (1914-84), den argentinske författaren som Modernista satsat stort på med utgivning både av romanen "Hoppa hage" och hans voluminöst samlade noveller. Karavan närmar sig Cortázar med påfallande många infallsvinklar, publicerade texter, hur han tolkades i samtiden och nu. Det ser ut som en tanke, att skildra honom på samma sätt som han tolkade världen, som Borges sa om honom: "Han leker med det vi är gjorda av, tiden". Med Cortázar lär vi oss om en sydamerikansk litteratur bortom den magiska realismen. Och som alltid i detta Sydamerika finns en politisk dimension, Cortázar solidariserade sig vänsterut med åren. Om hela spännvidden, men framförallt litteraturen, greppar Karavan ambitiöst.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus