Radikalt nytänk
Bildmaterial
Slut
Nr 2
TIDSKRIFTEN. ”Sanning” är temat för tidskriften Sluts nya, andra nummer – det första kom förra året. Det är ett smart sätt att kunna tala om allt det där som tas för givet och självklart, utan att tvingas hacka i en debatt om normer och normativitet. De begreppen har det å ena sidan gått inflation i – allt som man själv är obekväm med kan göras till exempel på förtryckande samhällsnormer. Å andra sidan avfärdas normdiskussionen inte sällan som uttryck för särintressen som bara rör ett fåtal paranoida typer som tror sig diskriminerade – ett oschysst argument och en rätt klassisk härskarteknik.
Slut provar ett annat språk, och i numrets inledande text slår Meriam Chatty och Adiam Tedros fast att ”vissa sanningar fungerar mer eller mindre som myter” i den offentliga debatten. Det finns saker man helt enkelt aldrig ifrågasätter, och som därför sätter ramen för all diskussion.
En sådan mytologisk storhet är nationen ”med dess gränser som politikens enda självklara, naturliga och legitima arena och allt det bär med sig i termer av givna kategoriseringar av politiska subjekt i ’svenskar’ respektive ’invandrare’ samt asylpolitikens omänskliga utformning och praktik”.
Det är lite styltigt uttryckt, men att ifrågasätta nationen är radikalt, snudd på förbjudet. Idén om födslorätten är ju själva förutsättningen för all invandrings- och asylpolitik: att vi som råkar vara födda i en rik välfärdsstat har den givna rätten att åtnjuta dess fördelar, till skillnad från dem som inte är det. Tänker man efter det minsta kan man verkligen ifrågasätta det rimliga i detta, men det blir liksom aldrig läge att tänja debatten så långt. Därför är det befriande att Slut åtminstone för upp frågan på dagordningen, även om man inte går på djupet just här. Vågar man hoppas på ett temanummer om nation och nationalitet framöver?
Chattys och Tedros text är inte den enda att glädjas åt i numret. Lena Sawyer lyckas vara skönlitterärt intersektionell i sin känsliga text om sin svarta amerikanska farmor, och sin egen resa in i universitetsvärlden. Ylva Habel diskuterar ”Whiteness Swedish Style” mot botten av egna erfarenheter som svart svensk, och ger riktigt intressanta, viktiga perspektiv på specifikt svenska sätt att vara vit på.
Till numrets höjdpunkter hör också Viktorija Kalonaitytes samtal med poeten och forskaren Cecilia Persson, om vad ”en svår uppväxt” innebär.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus