Söderns svarta sånger och minnen
Sören Sommelius från presidentvalets USA. I dag Birmingham, Alabama.
Bildmaterial
"Pensionerad slav. För att hedra och minnas mina föräldrar".
RESEBREV. ”Come home, come home
Ye who are weary, come home …”
Det är söndagsgudstjänst i Sixteenth Street Baptist Church i Birmingham Alabama i Deep South, den djupa amerikanska Södern. En kör sjunger soulmusik. Församlingen klappar händer eller står upp och vaggar i takt. De flesta i kyrkan är svarta, bland dem några gamla damer med stora hattar i intensiva färger. Prästen talar om USA:s ekonomiska kris och det stundande valet och läser bland kyrkliga meddelanden upp att de som vill ha skjuts till vallokalerna den 4 november kan vända sig till Obamas kampanjhögkvarter på Fjärde Avenyn.
Sextonde gatans baptistkyrka är en viktig plats i USA:s moderna historia. Den utsattes för ett Ku Klux Klan-attentat den 15 september 1963, 10.22 på förmiddagen. Fyra skolflickor i söndagsskolan dödades, tjugo andra skadades. Två av de tre mördarna dömdes först år 2000.Senare samma dag 1963 dödades en svart pojke av en polis medan en annan mördades av en vit mobb.
Birmingham – Bombingham – stod i fokus under medborgarrättskampen på sextiotalet. Det var framförallt här Martin Luther King med ickevåld bekämpade ett brutalt politiskt system. Han fängslades långfredagen 1963 och skrev sitt ”Brev från ett fängelse i Birmingham”. Nu står han staty i Kelly Ingram-parken framför Sextonde gatans kyrka, ett högkvarter i kampen. En annan staty visar ”Attackerande polishundar”.
I parken finns en stor damm uppdelad i fyra sektorer, till minne av de mördade skolflickorna.
– Vattnet som rinner över kanten står för alla tårar, berättar en svart parkarbetare.
Bredvid baptistkyrkan ligger Civil Rights Institute, som också rymmer ett gripande museum över apartheid och medborgarrättskampen i Birmingham, som långt in på 60-talet var en av de mest segregerade städerna i USA.
Utanför institutet fotograferar jag en svart kvinna som bär en tröja med texten ”Retired Slave. In Honor & Memory of My Ancestors”. På ryggen läser jag ”Never more” – aldrig mer.
Det är fortfarande inte lätt att vara svart i Birmingham. ”Här finns så mycket hat”, suckar en ung man, ”och segregering, när svarta flyttar in i ett område ger de vita sig av”.
Obamas kampanjhögkvarter har söndagsstängt när jag knackar på. Det ligger i det kvarter av staden som för ett halvsekel sedan fungerade som svart affärsdistrikt. I dag står här övergivna industribyggnader mellan gapande tomma parkeringsplatser. Det är inte apartheid längre, bara råkapitalism, i en stad där bara några hundra meter skiljer mellan ruckel och skyskrapor och bankpalats av glas och stål, med trefiligt enkelriktade gator i centrum utan trafik.
I det stundande valet är Alabama McCain-land. Det är lätt att inbilla sig att det är ättlingarna till de forna slavägarna som röstar på republikanerna. Tre fjärdedelar av befolkningen i Alabama i det amerikanska Bibelbältet är vita, resten svarta. För några veckor sedan ledde McCain i Alabama med 60 procent mot Obamas 39, enligt opinionsinstitutet Rasmussen Report. Det är en av de stater i USA som det brukar heta är ”säkert republikansk”. 2004 fick Bush 62 procent av rösterna här.
På landsbygden utanför Birmingham ser jag framför många hus anslag som visar husägarens sympatier för paret McCain/Palin, ingen verkar favorisera Obama. Här verkar tiden ha stannat för femtio år sedan. Mellan små och ofta nergångna hus ligger slitna mobile homes. Mera överleva än leva, gissar jag.
Bildtexter:
Kvinna vars tröja har texten ”Pensionerad slav. För att hedra och minnas mina förfäder”. Bakom henne, utanför Civil Rights Institute i Birmingham Alabama finns en staty föreställande pastor Fred Shuttlesworth, ”medborgarrättskämpe från Birmingham som tände hopp hos ett förtryckt folk”.
Demokraternas partihögkvarter på Fjärde gatan i Birminghams tidigare svarta affärskvarter ligger granne med ett dagis och en social hjälporganisation.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus