Kampen för rösträtt fortsätter än i dag
Bildmaterial
Ku Klux Klan-kåpa på ”National Voting Rights Museum & Institute” i Selma.
Sören Sommelius
Kultur. David Nasby har inte varit i Selma, Alabama, sedan de dramatiska dagarna 1965, då han och många and-ra unga amerikaner demonstrerade för den svarta befolkningens rätt att registrera sig som väljare. Några dramatiska dagar slutade med ”Den blodiga söndagen” i mars 1965, då ett par tusen obeväpnade demonstranter möttes med brutalt polisvåld på Edmund Pettusbron över Alabamafloden i centrala Selma. Martin Luther King ledde demonstrationen som uppmärksammades stort både i USA och i omvärlden och ledde till en ny rösträttslag bara fem månader senare, Voting Rights Act.
I dag lever David Nasby i Minneapolis. Han har inte besökt Selma under alla dessa år. När han nu till slut gör det är återseendet med platsen oerhört känslofyllt. Tillsammans beger vi oss till Brown Chapel, som var högkvarter för aktivisterna. Kyrkan ligger i ett svart lite nedgånget bostadsområde.
– Här ser precis likadant ut i dag som den gången. Att det blev just den här kyrkan berodde på att den var omgiven av ett högt staket, som skyddade mot angrepp från Ku Klux Klan.
Han pekar på ett fönster i ett hyreshus.
– Där fanns den enda användbara telefonen i området. Jag satt där med King och en känd journalist som försökte pressa honom med frågor om hans politiska ambitioner. King blev upprörd och sa att för honom handlade det bara om de människor som lever här och om deras villkor. När King gått lånade jag telefonen och ringde hem till Karen.
Vi talar om den pågående valkampanjen. David och hans fru Karen är demokrater och engagerade anhängare av Barack Obama. Hon oroar sig för Obama.
– Vad händer om han blir skjuten? En mentalsjuk person kan komma i hans väg. Det får bara inte hända. Vi orkar inte med det, inte en gång till.
Bredvid brofästet i Selma ligger ”National Voting Rights Museum & Institute” med bilder och dokument från händelserna 1965. Kampen för rösträtt fortsätter och är högaktuell i dag.
”Hands that used to pick cotton, can now pick a president”, läser jag.
Här ligger en hög med Voter Registration Forms, de blanketter som folk måste fylla i för att rösta. Den som ansöker måste bland annat intyga att han eller hon aldrig är straffad eller omyndigförklarad av domstol. Uppgifter om ras måste kryssas för: Vit, asiatisk, hispanic, svart, amerikansk indian, annan.
På museet hänger en skrämmande Ku Klux Klan-kåpa bredvid en rund KKK-bild av en ryttare på en vit häst.
I Alabamas huvudstad Montgomery finns ”Southern Poverty Law Center” (SPLC), som dokumenterar hatbrott mot minoriteter. Här rapporteras om den sista lynchningen i USA, i Mobile, Alabama, den 20 mars 1981.
Finns Ku Klux Klan i dag, undrar jag. Av en kvinna på centret får jag en tryckt forskningsrapport utgiven av SPLC, med en ”hate-map” (www.splcenter.org/hatemap), som i mars i år identifierat 888 hatgrupper i USA, en femtioprocentig ökning sedan år 2000. Här finns 155 Ku Klux Klan-grupper, 207 nynazistiska grupper och många and-ra. Det flesta av dagens hatbrott är riktade mot invandrare.
I november agerar SPLC i en rättegång i Kentucky mot Imperial Klans of America, ansvariga för en brutal misshandel av en 16-åring för två år sedan.
På onsdagskvällen följer jag med många miljoner amerikaner den tredje och sista TV-debatten mellan Barack Obama och John McCain. Stämningen i kommentarerna efteråt är på kokpunkten. Allt står på spel. CNN:s analyser efter debatten ger Obama en stor opinionsledning, också i flera starka republikanska stater.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus