En lag för de stora bolagen
Sören Sommelius spinner vidare på ipred-trådarna.
Kultur. Jag måste genast avslöja att mitt samvete är ganska rent. Fastän jag tillbringar alltför många timmar om dagen vid datorn har jag aldrig laddat hem upphovsrättsskyddade filer via Pirate Bay eller liknande. Däremot har jag regelbundet under många år spelat in upphovsrättsskyddad musik och otaliga radioprogram på kassettband och på sistone oftast direkt på datorns hårddisk.
Men det är förstås något helt annat.
Är det? Handlar debatten om fildelning och den nya så kallade Ipred-lagen om principer eller om att en del tekniker är lagliga medan andra inte är det?
Numera bränner jag ofta dvd-filmer när de visas på tv. Det har till och med hänt att jag kopierat en bränd film och gett till vänner. Med en usb-stor tv-sticka och dataprogrammet Eye-tv spelar jag in tv-program, likaså direkt på datorns hårddisk. Upphovsrättsskyddade program. Från hårddisken kan jag göra hur många kopior som helst på dvd.
Kriminell, alltså.
Nja.
Inte, enligt Ipred, vad jag förstår.
Jag laddar legalt hem musik via iTunes och betalar villigt för den. Men i tidskriften MacWorlds decembernummer presenterar man ”tjänsterna som kommer att krossa iTunes”. ”All musik 0 kronor” är rubriken på en artikel om nya ”strömmande media” som kan innebära slutet för den nuvarande fildelningen.
Olika tekniker behandlas inte på samma principiella grunder, det är ett av flera dilemman med den nya svenska lagen. Och nya tekniker kommer att slå undan benen på lagstiftarna fortare än de anar.
Det finns fler och värre komplikationer. Fenomenet fildelning är så utbrett att det finns risk för att en hel generation ungdomar stämplas som lagbrytare av den nya lagen. Det är inte rimligt. Lunds universitet har också ställt sig kritiskt mot Ipred av det skälet.
Lagstiftningen mot fildelning kommer med all sannolikhet att bli ett slag i luften. De som har kommersiella intressen i hanteringen kommer att finna nya vägar. Och vi andra tvingas ta ännu ett steg in i ett obehagligt övervakningssamhälle, där Storebror ska ha rätt att begära ut våra IP-adresser och där min internetleverantör tvingas arbeta med angiveri. Upprördheten hos många är begriplig.
Vems upphovsrätt handlar det om? Minns någon Vilgot Sjömans kamp mot TV4, där regissören hävdade sin upphovsrätt gentemot tv-kanalen. Sjöman tolererade inte de upprepade (och olidliga) reklamavbrotten och han vann rättegången. Men allt förblev som tidigare. Det hela ledde till att några nya paragrafer infördes i avtalen mellan filmbolagen och de kommersiella tv-kanalerna. Regissörernas upphovsrätt förblev lika med noll.
I stället handlar det om de stora filmbolagens ekonomiska intressen och i synnerhet då den ekonomiskt mäktiga amerikanska filmindustrin. Med marknadens rätt ägnar sig dessa bolag också åt mental miljöförstöring av den här planeten, skulle jag vilja säga, efter att ha sett hur samma amerikanska B- och C-filmer hårdlanseras på biografer världen över till förfång för nästan all nationell film och all film som görs med konstnärliga anspråk.
Ipred, som av allt att döma träder i kraft 1 april, är en lag för de stora film- och skivbolagen, inte en lag som tar tillvara vanligt folks intressen.
När Jenny Maria Nilsson försvarar lagen (kultursidan 15/12) gör hon det genom att slå mot korkade uttalanden av typer från piratpartiet. Därmed gör hon det alltför enkelt för sig och undviker att försöka reda ut komplicerade sammanhang.
Riksdagsman Hans Wallmark, verksam i kulturutskottet, använder (kultursidan 16/12) en sakligare ton, men undviker också han de svåra frågorna.
Gustav Nipe från piratpartiet (kultursidan 18/12) står med sitt totala knäfall för marknadskrafternas gudar för ett annan slags naivitet. Visst lever vi i en föränderlig värld, där nya tekniska och ekonomiska förutsättningar förändrar de sociala och kulturella fälten. Men utvecklingen kan och måste påverkas av politiska initiativ och lagar. Att Ipred är en obehaglig lag hindrar inte att andra mekanismer måste kunna definieras och användas för att skapa förutsättningar för kultur och demokrati i tider av snabb förändring.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus