Musik är socialt!
Kultur. "Ska det vara så förbannat svårt att betala för sig?" frågade sig Björn Ulvaeus provokativt i en debattartikel om fildelning nyligen.
"Ja! Det är jättesvårt!" hävdade Annika Lidne vid en Skiftesföreläsning, "Billie the Vision & visionen. Musikbranschens framtid i fokus", på Malmö Högskola i måndags kväll. De fysiska skivaffärerna läggs ned. De internetbaserade har dåligt utbud. Då blir det svårt att betala för, det vill säga köpa, den musik man faktiskt vill ha. Lättare då, att hämta den gratis från en fildelningssida på nätet.
Annika Lidne från Disruptive Media var en av fyra personer som under ledning av moderatorn Lars Mogensen diskuterade frågor som: Är skivbranschen en döende koloss? Vad händer efter Ipred-lagen? Hur ska artister tjäna pengar i framtiden?
En av diskussionsdeltagarna, Martin Thörnkvist från Malmöbaserade musikbolaget Songs I Wish I Had Written, menade att han egentligen inte bryr sig särskilt mycket om ifall människor betalar för den musik hans artister skapar: "Jag har hellre 10 000 lyssnare varav 100 betalar än bara 100 betalande lyssnare". Musik är känslor, glädje, musik är socialt!
I stället för att stirra sig blind på att folk ska betala för musik, menade han, bör man koncentrera sig på vad de kan betala för istället. Konserter, till exempel. Thörnkvist påminde också om bandet Nine Inch Nails framgångsrika koncept, en mycket interaktiv hemsida som gjort att fansen kommit nära, skapat enorma inkomster. Trots att Nine Inch Nails själva erbjudit sin musik gratis för fri nedladdning, har många betalat för den av lojalitet och sympati. Och, vilket är intressant: deras skivor har samtidigt extremt höga försäljningssiffror. Gratisprov är den bästa reklamen.
Journalisten och omvärldsbevakaren Anders Mildner var starkt kritisk till skivbolagen i allmänhet och deras reaktioner på fildelning i synnerhet. Som bekant gillar de att framställa sig själva som hedervärda, pålitliga good guys som kämpar mot de kriminella ondskefulla fildelarna. Ändå, berättade Mildner, har skivbolagens egen verksamhet under flera decennier till stor del byggt på kriminella handlingar: ända sedan 1920-talet har miljarders miljoner lagts på att muta amerikanska radiostationer till att spela just deras artister. Detta har de också blivit fällda för i domstol flera gånger. Senast för bara några år sedan fälldes Sony BMG, EMI är fortfarande under utredning.
Varför slutar inte skivbolagen muta radion och lägger miljarderna på artisterna istället? Det borde artisterna vara förbannade över, om något! Bolagen lägger dessutom nästan lika mycket pengar på antipiratverksamhet som de lägger på mutor. Varför använder de inte alla dessa pengar till att utveckla nya, alternativa sätt att nå sina kunder på? För skivbolagen handlar det egentligen inte om pengar, menade Anders Mildner. Det handlar om att behålla kontroll och maktbehov.
Peter Sunde från The Pirate Bay som satt i publiken ifrågasatte skivbranschens påstående om att kvaliteten på musik kommer att sjunka om artisterna tjänar mindre. Är pengar verkligen den största drivkraften för kreativitet? Martin Thörnkvist påminde återigen om musikens sociala dimensioner: om 20 år, menade han, är lagringskapaciteten på hårddiskar så stor att man konstant kan ha hela musikhistorien på sin iPod. Då kan vi träffas på gatan här utanför och fildela! skämtade han.
Hur som helst: både på nätet och AFK (”away from keyboard”) är och kommer musiken att förbli ett socialt fenomen, det var alla rörande överens om.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus