Dirty Diaries – porr för kvinnor
Feminism och porr. Går det ihop? Tolv kvinnliga regissörer har gjort var sin
porrfilm, samlade i dvd:n Dirty Diaries.
Trötta på traditionell porr med syfte att behaga mannen, har de gjort egna
försök att vända allt på ända och skapa erotisk film som kvinnor kan njuta
av.
Bildmaterial
Filmen "Flasher girl on tour" är regisserad av Joanna Rytel.
Filmen "Fruitcake" är regisserad av Sara Kaaman och Ester Martin Bergsmark.
"On your back woman" är regisserad av Wolfe Madam.
Dirty Diaries. 12 Shorts of Feminist Porn
Redaktör Mia Engberg
Njuta Films
LIV & LUST. En kvinna som rak i ryggen blottar sig i tunnelbanan. En klitoris i närbild och en kiwi genomborrad av ett finger. Kvinnor insydda i tyg som varsamt smeker varandra. Heterosex och lesbisk sex, hård penetration och ömsint närhet. Dildos, snoppar och kåta kvinnor.
Dirty Diaries är en samling pornografiska konstfilmer i kortformat med en uttalad förhoppning om att utmana vår uppfattning om porr och erotik, erbjuda oss andra bilder av kvinnors njutning än de kommersiella och befria oss från stereotypa könsroller.
Historien om filmerna började för några år sedan när producenten och dokumentärfilmaren Mia Engberg gjorde en kortfilm till Stockholms filmfestival. Hon valde att låta några kvinnor filma sina egna ansikten med mobilkamera när de onanerade. Reaktionerna var starka. Män skrev att de tyckte att kvinnorna var fula, kunde de inte åtminstone ha sminkat sig?
Jag kände ett ansvar att utbilda männen. Om inte annat för deras flickvänners skull. Det är ju tragiskt om de inte vet hur flickvännerna ser ut då de har orgasm, säger Mia Engberg.
Hon kom också till slutsatsen att vi fortfarande lever kvar i föreställningen att kvinnan i första hand ska behaga betraktaren. Något behövde göras.
Resultatet blev Dirty Diaries. Tolv olika regissörer har gjort var sin erotisk film med sin mobilkamera, Mia Engberg är redaktör. Uppmärksamheten har varit stor.
Det beror väl både på att sex och porr har ett underhållningsvärde. Men också på att det finns ett intresse och ett behov av något annat än den traditionella porren, av nya, andra bilder av sex.
Vad är då feministisk porr?
Det handlar om att skapa alternativ erotik. Jag har inget emot Bergmans gråtande vackra kvinnor, eller gubbporren. Men inte alltid. Det behövs en mångfald och nya bilder av den kvinnliga erotiken.
Mia Engberg är trött på att kvinnor tilldelas fasta roller: horan, hustrun, modern och musan. I Dirty Diaries presenteras tolv andra bilder av kvinnan, några mjukt erotiska, andra provocerande eller penetrerande. Inför projektet fanns två grundförutsättningar: att bilderna av sexualiteten och kvinnan skulle vara flera och skiftande och att en eventuell vinst ska delas lika mellan alla inblandade.
Men de avbildade kvinnorna blir ju fortfarande objekt, om än i nya roller?
Så är det ju med allt avbildande. Och det går inte att bara ta bort alla bilder omkring oss. Men på det här sättet är kvinnor både objekt och subjekt, eftersom det är vi själva som skapar filmerna.
Diskussionen om pornografi är gammal inom feminismen. Från att ha varit fulare än fult, enbart sett som ett förtryck av kvinnan, dessutom under vidriga produktionsvillkor, har bilden förändrats. Porrmotståndarna är fortfarande många, men många är också de som önskar en ny sorts pornografi. Ibland har begreppet kravmärkt porr använts som ett möjligt sätt att garantera att en film producerats under schyssta villkor.
När jag gjorde filmen Selma och Sofie 2001 upplevde jag att kvinnliga feminister var tveksamma till vad jag höll på med. Numera är det snarare männen som tvekar. De tycker att det är okvinnligt eller onödigt.
I dag befinner sig porrindustrin i ekonomisk kris. Samtidigt visar flera undersökningar att en stor andel unga svenskar tittar på porr. Men pornografin har lämnat inspelningsstudion och begett sig till den privata sängkammaren. Trenden att lägga ut egna sexfilmer till allmän beskådan på nätet ökar.
För motståndarna finns det inte längre en porrgubbe att kasta ägg på. Nu när alla, även de med hängbröst och tjocka kroppar, kan göra sin egen film, ser bilden annorlunda ut. Och det görs lesbisk porr. Hur kan man vara feminist och vara emot den? Allt har blivit både komplicerat och kommersialiserat, säger Mia Engberg.
En av regissörerna i kortfilmssamlingen är Ingrid Ryberg, som bidragit med filmen Phone Fuck, där två kvinnor har sex över telefon. Hon är också doktorand vid Stockholms universitet och skriver en avhandling om lesbisk pornografisk film.
Det vi har försökt göra är att börja om från början. Göra något helt annat än mainstreamporren och något som vi själva skulle vilja titta på. Sedan är det inte lätt att helt bryta mot hela vår bildkultur. Den har vi ju alla med oss och måste förhålla oss till. Men i Dirty Diaries försöker vi visa nya bilder av sexualiteten, säger hon.
I diskussioner om vår tids sexualiserade samhälle, med avklädda bilder och rubriker så gott som överallt, hör hon ofta åsikten att det inte behövs ännu fler bilder av sex.
Så varför feministisk porr över huvudtaget?
Det här handlar om bilder som inte finns sedan innan. Vi har tidigare inte fått alternativet. Dirty Diaries är ett slags experiment, som förhoppningsvis ska fortsätta att utvecklas och få oss att tänka kring och påverka frågor om kön och sexualitet.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus