Försäkringskassans fiffel och båg
Bildmaterial
Bengt Göransson. Läkarintyget i sjukförsäkringsprocessen är ingen rubrik som får ivriga deckarläsare att störta till bokhandeln. Det låter som en offentlig utredning eller möjligen som en vetenskaplig rapport. Och det är det senare den är. Rättsprofessorn i Göteborg Lotta Vahlne Westerhäll är huvudförfattare men frågan är om inte hon och hennes medförfattare i själva verket åstadkommit årets avslöjande.
De har gjort det genom att med vetenskaplig noggrannhet gå igenom vad som har hänt med Försäkringskassan sedan den fått ett nytt uppdrag. Deras iakttagelser är uppseendeväckande. Fiffel och båg handlar det om även om författarna inte använder ett så vulgärt språk. Några exempel på vad de lyfter fram.
En administrativ föreskrift om hur många dagar en sjukskriven ska kunna få sjukpenning kallas i ett riksdagsbeslut ”rehabiliteringskedja”. Senast häromdagen använde socialförsäkringsministern detta begrepp i ett uttalande. Rehabilitering genom att bli av med sjukpenningen? Försäkringskassan är dessutom en myndighet som låtsas att den har kunder. Kundmötesplatser kallar man sina kontor.
När man frankt förklarar att kassan inte alls tar ställning till hur sjuk de försäkrade är utan vilken arbetsförmåga de har kvar behöver man bara tänka tanken fullt ut för att förstå att det inte alls handlar om försäkring utan om myndighetsutövning. Tänk om privata försäkringsbolag gjorde likadant. Vi frågar inte hur mycket som brann upp utan om vad som inte brann alls. Vi prövar inte hur skadad bilen blev i krocken utan om den går att åka i trots att dörren har ramlat av. Rätten till arbete talar man om utan att bry sig om att den rätten ingalunda är liktydig med en rättighet.
Kamouflagetänkande kallas det begreppsmässiga och språkliga förfall som Försäkringskassan sysslar med, och det inleddes redan på den tidigare socialdemokratiska regeringens tid.
Läkarintyget som fått ge namn åt boken är ytterligare ett exempel på den sjuka som sjukförsäkringen drabbats av. Läkarintyget var tidigare den försäkrades dokument för att inför försäkringskassan hävda sina krav på sjukpenning. Kassan hade rätt att pröva intyget men kunde inte bestämma hur det skulle utformas. Det gör man däremot idag. Intyget som numera kallas medicinskt underlag måste lämnas på ett av kassan upprättat formulär. Vad är arbetsförmåga och vad är inte arbetsförmåga? Vad är sjukdom och vad är inte sjukdom?
Frågorna besvaras ofta utifrån den styrande myndighetens administrativa utgångspunkt. Och försäkringsläkaren som ska vara rådgivare åt kassans handläggare och som därför inte får träffa den sjuke visar sig ofta vara den som fattar beslutet. Det framgår av den omfattande redovisning som boken ger av intervjuer med handläggare och av genomgången av ett stort antal försäkringsärenden. Den språkliga förslumningen visar sig i att denne försäkringsläkare av sin arbets- och uppdragsgivare kallas Allmänna ombudet. Att allmän inte har med allmänhet att göra utan med staten som myndighet är det inte säkert att alla inser.
Det som gör denna bok så skakande är att den inte fallit för medias svaghet för dokusåpedramaturgin. I media får vi se, höra och läsa om de stackars offren, dem det är synd om när de blir utan statens hjälpande hand. Enskilda fall tas inte upp. Media privatiserar och marginaliserar därmed också det större, principiella problemet, det som handlar om en vikande rättssäkerhet. När myndigheter inte bara följer lagen och gör de tillämpningar som de har i uppdrag att göra utan skapar egna interna regelsystem som får bindande karaktär och dessutom slirar med språket för att dölja utflykterna i rättsosäkerhetens sumpmarker är det fara å färde. Ytterst hotas själva rättssamhället.
Författarna pekar på att man en gång i förarbetena till lagen om sjukförsäkring i själva verket inte bara talade om att kassan skulle fatta korrekta beslut, det vill säga följa lagar och regler. Den borde också fatta det som i boken kallas goda beslut, sådana som gynnade medborgarna inte bara statsapparaten.
Och just i begreppsparen korrekta beslut och goda beslut ligger innerst ett slags sammanfattning av det som numera kallas välfärdens kärna, som också den hotas med den nuvarande ordningen.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus