Blivande dramatikerstjärna
Det är manifestens höst i svensk kultur. Berättelsen måste återuppstå, hävdade
sju prosaister i Dagens Nyheter. Dramatikern Jens Peter Karlsson
hakar på.
Människor från annan källa
Manus och regi Jens Peter Karlsson
Scenografi Sutoda
Medverkade: Katarina Zell, Hanna Svensson, August Lindmark
Kultur. På Skillinge teater sätter Karlssons nya grupp Teaterrepubliken upp Människor från annan källa. Och i programbladet uttalar han att gruppen tror på fiktionen, trots att denna förklarats död och begraven. Den dramatiska teatern har blivit feg och reaktionär, menar Karlsson, och vill ta på sig utmaningarna från postdramatiken och performancescenen. Sedan följer ett invecklat resonemang om barnets och kvinnans ofrihet. Karlsson vill slå ett slag för jämlikhet och menar att om politiken hävdar att antagonismens tid är över, är det dags för teatern att ”mucka bråk”.
Hur går det då när programmet ska omsättas i praktik? Ja, enkelt blir det inte. Men ”Människor från annan källa” har i alla fall en på ytan enkel handling. I en kort prolog lämnar en man sin kvinna och deras späda dotter. Infattningen är apokalyptisk: moln vilar tungt över jorden, solsken är sällsynt, luften stinker, fälten är döda. Dottern växer upp med modern, och i pjäsens nuplan är hon en trotsig tonåring som utmanar moderns renhetsmani.
De båda kvinnorna tävlar dessutom sexuellt. I synnerhet när en man från myndigheterna dyker upp. Denna ”myndighet” visar sig vara hela den lagstiftande och verkställande makten personifierad och privatiserad. Han vill kräva in skulder, och beröva modern hennes hus. För att blidka honom bjuder kvinnorna på mat och sex. Maktlösa, fattiga kvinnors enda åtråvärda varor på en skoningslös marknad. Till sist drabbas modern av stroke. Dottern övertar hennes sexuella tjänsteplikt mot mannen, och denne repeterar det ursprungliga sveket, det vill säga lämnar henne.
”Människor från annan källa” är Jens Peter Karlssons regidebut, och även här visar han konstnärlig självsäkerhet. Rekvisitan är minimal och spelet stramt stiliserat, med övertydlig artikulation och pinterska pauser. En samlagsscen på en bänk hör till det mest originella användandet av ställföreträdande handling jag sett. Just Harold Pinter är nog en viktig vägledare för Karlsson, stycket är på sätt och vis en comedy of menace. Men de mytiska betydelselagren är djupare.
Fastän historien förefaller utspela sig på ett glesbygdsödsligt och kusligt förfallande Österlen, är kvinnan och hennes dotter judiska. Den förste mannen har som Abraham hörsammat Guds kallelse att bege sig till det förlovade landet. Förmodligen finns det en tolkningsnivå som kan göra ”Människor från annan källa” till en absurd parabel om Israel och Palestina. Myndighetsmannen ska rensa en ”containerstad” från flyktingar och antydningarna om massakrer får åtminstone mig att tänka på Gazakriget.
För att få ihop allt detta till något begripligt får man gå till Första Moseboks kapitel 20, 21 och 26, den så kallade hustru-syster-berättelsen. Moderns namn i pjäsen är Sara, dotterns Rebecka. När filisteerkungen Abimelek kastar sina blickar på först Abrahams hustru Sara, sedan på Isaks hustru Rebecka, ljuger de båda äkta makarna på Guds inrådan och säger att hustru i själva verket är syster. De gör ett damoffer för stabilitet och säkerhet. Abimelek, herren över landet och den världsliga lagen, blidkas med kvinnokött. Till sist sluts ett avtal om fred och respekt mellan israeliter och filisteer omkring Beershebas källa.
I Jens Peter Karlssons pjäs kommenterar myndighetsmannen att vattnet hemma hos Sara är ovanligt gott. Karlsson är en blivande mästare som prövar och kalibrerar sina instrument. Någon riktigt trovärdig helhet blir det ännu inte, här finns goda men lite för omfattande politiska ansatser, för mycket stoff och splittrade motiv. Men publiken får åtminstone åtskilligt att tänka på, och spelet är utmärkt. I synnerhet Hanna Svensson som Rebecka har några mycket intensiva ögonblick av stolthet och uppror.









Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus