Biblioteken och konsumentgenen
Avknoppningar från redan existerande magasin tycks vara framtiden för
litteraturtidskriftsmarknaden. Tidskriften Vi har fått en boklig avkomma vid
namn Vi läser, och sedan en tid tillbaka uppträder Ordfront då och då i
litterär skepnad som OLM – Ordfronts litterära magasin. Det är förstås svårt
att inte tänka på BLM, som Bonniers sände i graven.
Bildmaterial
Kultur. Man får hoppas att Ordfront är bättre på att hålla liv i sitt litterära magasin, för även om utgivningen är minst sagt sparsam – ett nummer per år tycks vara takten – bjuds det på en tilltalande blandning av artiklar.
I det senaste numret läser jag om samtida klassberättelser, om en bortglömd 40-talsroman med en korvgubbe som hjälte och varför svenska kritiker har problem med att recensera erotisk litteratur. Och en essä av Carsten Jensen om romanskrivande, terrorism och humanism.
Inte minst engagerar Johan Hanssons artikel om folkbiblioteken. Han rekapitulerar debatten som uppstod när Malmö stadsbibliotek i fjol gallrade böcker och uppmärksammar en betydligt viktigare aspekt som aldrig diskuterades: strategidokumentet ”The Darling Library” om bibliotekets framtid. I detta sammanfattas bibliotekets boksamlingar på följande vis: ”Hyllorna står tätt. Insvepta i ord. En retrobild. Tystnad, Klokhet, Erotik.” En annan avdelning, ”Marknadsplatsen”, beskrivs så här: ”spelar på marknadens dynamik och kolorit och retar vår konsumentgen.”
Ett bibliotek som kallar böcker retro och har den uttalade målsättningen att reta våra konsumentgener? Jag tror inte att jag är ensam om att rysa.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus