"Kvinnor tillhör inte den politiska historien"
Jenny Maria Nilsson om dåliga skolböcker och medvetna professorer.
Kultur. Kalle i serien "Kalle & Hobbe" frågar i en stripp sin pappa varför gamla filmer är i svart och vitt, varpå pappan svarar att förr i tiden var världen svartvit. Nu skojar han bara med sin son, men skojar gör inte läroboksförfattaren i historia Hans Almgren när han i Studio Ett i P1 förklarar att historien har varit en manlig angelägenhet. Ann-Sofie Ohlander, också med i Studio Ett, påpekar att det finns väldigt få, i princip inga kvinnor från modern tid, i hans böcker. Almgren svarar att detta beror på att kvinnor inte tillhör den politiska historien utan den sociala och det är inte hans uppdrag att skriva om den.
Almgren försvarar den lärobok han tillsammans med flera andra skrivit för skolan. Boken ingår i en utredning som professorerna Ann-Sofie Ohlander och Ebba Witt-Brattström gjort på uppdrag av Utbildningsdepartementet och som de bland annat presenterat i en debattartikel på DN Debatt.
Resultatet är att kursmaterialet i historieämnet dåligt motsvarar verkligheten i det avseendet att det innehåller få kvinnor och att kvinnorna blir allt färre ju längre fram man kommer i tiden. När kvinnor nämns är det inte sällan på ett fånigt vis som inte har med deras påverkan på samhället att göra. "Tjusiga tjejer har alltid fascinerat reklammakarna", står det i en bildtext till en bild av en kvinna som kör hästräfsa.
I en annan debattartikel i Sydsvenskan den 26 februari menar professor Lars Pålsson Syll att skolans låga status och löner gör att fel individer söker till lärarutbildningarna: Det avgörande problemet är inte utbildningens innehåll utan vilka som söker och antas till utbildningen.
Tyvärr tror jag han har rätt. Grundskoleläraryrket har till vissa delar blivit ett uppsamlingsyrke dit många utan intresse eller känsla för lärande och kunskap söker sig. Det finns en förvirring om vad bildning, pedagogik och kritiskt tänkande är och att en internetuppkoppling kan ersätta det mesta. Sist jag hörde en rektor tala betonade han att vi inte vet vilken typ av kunskaper ungdomar kommer att behöva, underförstått att det är kunskapsinhämtandet som ska läras ut och att eleverna redan är bättre än vuxenvärlden på datorer.
Jag får dåligt samvete när jag gnäller på skolan och det bör jag ha, det finns enskilda personer som utför storverk varje dag och medan många av oss står utanför och skäller så sker för det mesta ett fungerande, lågavlönat arbete innanför väggarna.
Men betygsklyftorna växer mellan barn från studievana och studieovana hem. Har vi råd att förlora begåvning? Svenska skolans fall i internationell statistik visar att Pålsson Sylls, Ohlanders och Witt Brattströms slutsatser är trovärdiga. Somliga pedagogers och läromedelsförfattares kunskaps- och kompetensnivå måste höjas.
Nyss läste jag "Är svensken människa? – Gemenskap och oberoende i det moderna Sverige", ett bildat verk som beskriver vad och vilka som format vårt land. Kvinnorna utgör cirka en femtedel av namnen, vilket är rimligt. Kvinnliga tänkare ges i boken generellt stort utrymme. Jag tror inte Henrik Berggren och Lars Trägårdh, som skrivit boken, ger kvinnorna plats för att blidka feminister utan för att det är det är så de har förstått det och jag tror deras bedömning är kvalificerad.
Möjligen är det orättvist att jämföra en skolbok med "Är svensken människa" men varför ska våra barn behöva nöja sig med dåliga, ideologiskt baserade skildringar som behandlar människor olika på grund av kön?
"Man måste på allvar ställa frågan hur skolelever påverkas av att få historien presenterad som en aldrig ifrågasatt eller diskuterad manlig angelägenhet", skriver Ohlander och Witt Brattström.
Ja, inte gör det dem skarpare i tanken eller bättre förberedda för högre studier.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus