Läckberg eller Enquist?
Gunnar Bergdahl. Det är nu bara fyra veckor kvar till riksdagsvalet. Valrörelsen rör sig allt slingrigare i sin massmediala bur. Partiledarintervjuer, debatter, sommartal och industribesök. Inte en dag utan nya opinionsmätningar, spekulationer och politiska påhitt. Men mellan burkor och butler(s) (veckans politiska snackis, det hittills mest bisarrt medieanpassade utspelet – tunnelbanebetjänter till jäktade karriärister i Stockholms innerstad!) letar jag förgäves efter kulturella kopplingar.
Häromveckan läste jag en stor intervju med statsminister Reinfeldt i Göteborgs-Posten. Naturligtvis med tillhörande snabbval. Ett av dessa ansågs nog vara kulturellt betingat: "Läckberg eller Enquist?".
Alltså ett val mellan en bästsäljande deckarförfattare med mysiga mordgåtor i pittoresk skärgårdsmiljö som själv inte ens anser sig vara författare och Sveriges internationellt mest uppmärksammade, prisbelönte litteräre gigant. Vid sidan av poeten Tomas Tranströmer den ende som i mina ögon är ett seriöst förslag till ett svenskt Nobelpris i litteratur.
Själva den löjeväckande frågan uppfattade jag som en del av en framväxande respektlöshet inför kulturens oändliga prisma av mänskliga erfarenheter och uttryck. Som om detta att öppna världen med en nycklarna på kulturens oändliga knippa är en verksamhet påminnande om att tillverka och sälja tvål. Inget ont om tvål. Men för den inre hygienen har den ingen funktion. Oavsett om du är statsminister eller rent av medlem av kollektivet "verklighetens folk".
I den mån kulturen skymtar fram under valrörelsen är det i form av så kallad kulturpolitik. Sådan är faktiskt något av det minst intressanta som kulturen skapar. Om det är regionala tjänstemän eller centrala organisationer som ska stoppa ner det nödvändiga stödet till denna civilisationens grundverksamhet i koffertar eller portföljer är betydligt mindre intressant än vilka erfarenheter våra politiska företrädare bär med sig av hur kulturen har format dem som individer.
Jag är nämligen fullständigt övertygad om att läsning av romaner gör alla till bättre människor och därmed bättre beslutsfattare. Ju bättre romaner, desto bättre politiska beslut!
Vilken tur att kulturredaktionen under det gångna året har ställt frågor till samtliga riksdagsledamöter och statsråd om deras favoritböcker, filmer, scen-, konst- och musikupplevelser.
Jag rekommenderar alla som ser kulturen som något mycket mer än en vara på en marknad att ägna en valrörelsestund åt att botanisera i alla dessa svar. Direkt till hd.se/kultur! Sökbara på namn och parti. Pålänkad till den här artikeln!
Då upptäcker du snart att Sveriges statsminister inte hade tid att svara. Han var ju djupt försjunken i senaste Camilla Läckberg.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus